Priset för att köpa en bokrecension

Det är något jobbigt med tystnaden efter dunsen från bokpåsen som jag släpper ner i Postnords gula låda. Fram till dunsen har det varit en hel del aktivitet. Beställning har lagts. Hälsningsord har skrivits. Adress, avsändare på den blå vadderade påsen. Promenaden till lådan. Dunsen. Sedan tystnaden. Och en sorts tomhet.

Det har blivit många promenader till lådan de senaste veckorna. Försäljningen har gått över förväntningarna. Många är återfallskunder från Misstron – första boken som gavs ut 2024.

Men vad händer sedan? Lyckas Postnord leverera? Bläddrar köparen lite? Är det någon som börjat läsa? Någon som tröttnar efter ett par kapitel? Någon annan som orkar läsa vidare?

Gillas det, eller ogillas det där ute?

Är det för konstigt innehåll, den här gången? För nördigt?

Motsvarar jag förväntningarna, eller bekräftar jag den förutfattade besvikelsen?

En författare har många sådana frågor i sitt huvud. En del av dem vill man inte ha svar på.

I vissa stunder hoppas jag att ingen läser. Ingen alls. Lugnast så.

Tyst även i de sociala mediekanalerna. Det behöver inte betyda något, men kan också vara illavarslande.

Recensioner i media är inte att tänka på. Detta är inte stor litteratur på ett fint förlag.

Ernest H, killen som jag brukade hänga med i baren i Havanna, hade inga sådana problem. Han hade andra.

Men man vill ju ändå veta. Så jag bestämde mig för att köpa en recension.

Jodå, allt går att köpa.

Jag erbjöd min gode vän T ett gratisex, eftersom han ändå inte hade tänkt köpa någon bok efter att ha bläddrat i den 30 sekunder och konstaterat att jag som vanligt verkade ha kritiska synpunkter på Donald Trump och Sverigedemokraterna.

T har varit i förläggarbranschen. Han är känd för att förlägga grejer. T vinnlägger sig om att ha synpunkter som inte är mainstream. Just nu kanske utan att förstå, att det numera är han själv som befinner sig precis mitt i åsiktsflodens huvudfåra.

Han är med andra ord en perfekt recensent av just den här boken.

Han kommer att vara kritisk och konstruktiv, men det jag inte tycker om i hans synpunkter kan jag enkelt bortse från.

T tog tjänstvilligt på sig uppdraget, men vägrade att ta emot boken gratis.

Istället ville han förhandla ner inköpet till halva priset.

Visst, sa jag, och tänkte en stund på hur snål den nog ganska välbärgade T tycktes vara jämfört med de övriga kamraterna runt lunchbordet, som alla utan att tveka betalat fullt pris.

Som ren välgörenhet sänkte jag därför priset ytterligare. Till 100 spänn. T tog tacksamt emot och betalade omedelbart med swish till mitt företagskonto.

Priset för en ärligt menad förläggarrecension hamnade alltså på 145 kronor inklusive moms.

Det är ändå som hittat, eftersom jag litar helt och fullt på recensionsleverantören.

”Alla vi som gillar Donald”, skrev jag i T:s bok.

Jag gillar verkligen Donald Duck, eller Kalle Anka som vi säger här i Göteborg. Det gör säkert T också.

PS

Läser du boken och är sugen på ett rykande färskt uppföljande gratiskapitel finns ett alldeles nyskrivet sådant på den här länken.

Där får du åter möta President Jack Jönsson, och följa hans hårda arbete med att Göteborg stort igen.

DS