Känslan av lättnad är mer bedräglig än begriplig

Känslan av snabbt tillfrisknade, som börjat sprida sig i Göteborg, börjar bli mer bedräglig än begriplig. Klarar vi att ta en titt på läget som det är, utan att tappa framtidshoppet?

Halvtomt eller halvfullt? Det är inte den frågan som är på bordet nu. Istället finns en längtan efter fakta om läget och välgrundade prognoser om framtiden.

Det är inte så enkelt mitt i en kris. Men på tisdagen visade riksbankschefen Stefan Ingves sina kurvor, och talade om samhällsekonomiska förluster som aldrig någonsin kan tas igen.

Samma dag publicerade Business Region Göteborg (BRG) sin kvartalsrapport om konjunkturen i Göteborgsregionen.

Båda lade sordin på stämningen. Trots att kurvorna har börjat svänga uppåt.

Men innan vi gräver ner oss i dysterhet är det bäst att slänga in brasklappen: Det blir sällan som prognoserna säger och analyserna gör troligt.

Vanligen brukar något helt oförutsett inträffa, som kickar till kurvorna åt ett håll som ingen hade räknat med. Det lär hända nu med.

Stefan Ingves noga genomtänkta ordval är som vanligt fullt av reservationer. Utvecklingen är ”kantad av risker”. Samtidigt lämnas budskapet att både svensk och global ekonomi har börjat återhämtningen efter megaraset i våras.

BNP-prognosen justeras upp. De stimulansåtgärder som satts in både från Riksbanken och från regering/riksdag biter.

BRG slår fast att näringslivet i Göteborgsregionen upplever en kraftig förbättring. Men påminner i samma andetag om att det fortfarande är lågkonjunktur:

”Våra indikatorer visar att den regionala ekonomin befinner sig fortsatt i en tuff sits”. ”Göteborgsregionens näringsliv har en svår tid framför sig för återhämtning”, skriver BRG:s analytiker Peter Warda.

Men det är när man går in på rapporternas redovisning av fakta och riskbedömningar som det på riktigt suger till i magen.

Den negativa utveckling av BNP på Göteborgsregionens viktigaste exportmarknader avspeglas i statistiken för hur många nya jobb som skapas i vår närhet, hur många som blir arbetslösa och hur mycket kontanter människor här kommer att förfoga över.

Där är det minus, minus och minus.

Till det kommer alltmer oroande rapporter om pandemins utveckling i de delar av världen som är viktigast för Göteborgsregionens exportföretag.

Och när detta skrivs är vi bara tre veckor bort från deadline i EU:s och Storbritanniens hittills fruktlösa försök att nå fram till ett avtal.

Det drar ihop sig till en dramatisk höst.

Om jobben ska räddas på Göteborgs arbetsmarknad behöver framtidstro och ekonomi stärkas hos konsumenter i länder som USA, Tyskland, Storbritannien och Kina.

Det är risk för bakslag, för att citera Stefan Ingves torra uttryck.

Den globala ekonomin har lång väg tillbaka till det läge som var före pandemin. Den illustrativa kurvan nedan från Riksbanken beskriver världshandels utveckling. Den är på lägre nivå än den var 2012. Även om den nu vänder uppåt lär det ta åtskilliga år innan vi ens är i kapp. Och många år av tillväxt har då gått förlorade.

Det är ingen uppmuntrade information för Sveriges mest utrikeshandelsberoende region. När världshandeln får sig en knäck brukar det synas i att fler blir långtidsarbetslösa i bland annat Göteborg.

Arbetslöshet är inte bra för köpkraften. Inte bra för handeln, krogarna, hotellen, bilhandlarna, för folkhälsan och så vidare. Normalt är det också skräcken för bostadspriserna. Men det är förstås ett samband som inte tycks gälla just nu.

Om den nya pandemivågen växer, och restriktioner inte kan lättas eller behöver återinföras, blir det ännu svårare att få upp den ekonomiska farten igen.

Inte nog med att det ser jobbigt ut runt om i världen vad gäller pandemin. Nu kommer larmen även från Sverige. Region Stockholm varnar för att man är på väg mot ett nytt allvarligt läge, med snabbt ökad smittspridning.

Till det kommer de långsiktiga effekterna av staternas växande skuldberg. Sverige var som bekant långt ifrån illa ute i den grenen när krisen startade. Men flera av EU-nationer var redan brutalt högbelånade. Och ingen förmår i dag överblicka konsekvenserna för kommande generationer.

Hur står det då till i Göteborg?

Jo, den minskade globala efterfrågan har slagit hårt på efterfrågan på Göteborgsföretagens produkter, enligt BRG. Det har fört med sig stort fall i omsättningen och minskat behov av arbetskraft.

Konjunkturdippen är djupare än under finanskrisen och djupare än när Saab Automobil gick i konkurs.

År efter år, kvartal efter kvartal, sedan dess har Göteborgsregionen haft landets största ökning av sysselsättningen. Nu är den stiliga förstaplatsen förlorad. Utvecklingen är betydligt sämre här än i Stockholm.

Under andra kvartalet minskade antalet sysselsatta med 1,6 procent i Göteborgsregionen, jämfört med minus 0,8 procent i Stockholm.

Flest jobb har gått förlorade i branscher som är kopplade till besöksnäringen.

”Framåt 2021 väntas dock ländernas ekonomier studsa tillbaka”, skriver BRG och gör förstås ändå sitt bästa för att plocka upp de positiva tecken som kanske finns i skyn. Det finns en liten ljusning för handeln, med betoning på liten. En något bättre situation för tjänstesektorn, med betoning på något.

I krisen skapas möjligheter. Så är det. Till de mer uppmuntrande fakta hör att Sverige, och särskilt Göteborgsregionen, ligger väl framme på områden som hamnar i fokus för återstarten av världsekonomin; teknik för hållbarhet, smarta mobilitetslösningar och hälsa, till exempel.

Genom alla pengar som nu pumpas ut i världsekonomin från centralbanker och stater växer också förmögenheterna hos människor som sitter på tillgångar i form av aktier och fastigheter. Det håller konsumtionen uppe, med goda effekter på jobben och samhällsekonomin.

Men det ökar förstås också samhällsklyftorna, med risker för social oro och en okontrollerad politisk utveckling.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.