Spåren vi lämnar efter oss är värda miljarder

Varje steg du tar, och varje spår du sätter kan samlas in och förpackas i stora datapaket med gigantiskt marknadsvärde. Känns det inte riktigt bra? Jamen, annars riskerar Göteborg tappa sin tätplats inom innovation.

När stora coronalarmet gick i mitten av mars föll svenskarnas resor till Göteborg med 38 procent. Sommarresandet till staden minskade 27 procent.

Det får vi veta genom att studera hur alla Teliamobiler rör sig geografiskt.

Visst är den lite kittlande, kunskapen som Telia delar med sig av om hur många svenskar som valde bort Göteborg som hemestermål under smittspridningen?

Det är fakta som någon kanske kan dra nytta av. Hotellägare, krogar, Västtrafik. Vad vet jag? Men egentligen tror jag de hellre tittar framåt än bakåt.

Att aktiviteten i det stora friluftsområdet runt Delsjön ökade med 46 procent under våren och försommaren, jämfört med förra året, är en bekräftelse på vilken koll mobildata ger på var människor rör sig.

Värdet av just den informationen är flyktigt. Det är bra att känna till just när det händer.

Men det är också en bra ingång till att resonera lite om Sveriges chans att behålla sin plats i världstoppen på innovation.

SVERIGE I TOPP ÅR EFTER ÅR

För andra året i rad placerar FN:s immaterialrättsorganisation WIPO placerar Sverige på en andraplats över de mest innovativa länderna.

Vi brukar ligga i topp på den typen av listor.

Det finns också många exempel på svenska innovationer som har förändrat världen och skapat jobb, utveckling och välstånd i nationen. Inte minst från Göteborgsregionens innovativa näringsliv.

Och hur ofta brukar vi göteborgare inte slå oss för bröstet vad gäller innovationskraften och förmåga att ligga först i spåret när teknik förändrar våra liv?

Jag brukar själv ofta framhålla Göteborgs alldeles speciella tätposition när digitaliseringen förändrar stora branscher som fordon, kommunikation och hälsa/life science.

Här råkar vi ha specialistkompetens inom aktuella områden som 5G, mobilitet, life science och dataanalys. På Lindholmen finns Sveriges nationella AI-center.

Branscherna glider ihop. Det är samma kompetens som jobbar med mobilitet inom fordonsindustrin, som även tar fram nya sätt att arbeta med hälsa och vård.

REGELVERKEN SAKNAS

Men Teliamobilernas skvallerdata om sommarens rörelser i Delsjöterrängen rymmer riktigt problematiska fakta om Sveriges och Göteborgs konkurrenskraft i det nya digitala innovationslandskapet.

Främst handlar det om att de nationella regelverken för att hantera data av den här typen inte är på plats.

Och det är i ett läge när internet i rasande fart går från att ha varit en plattform för att dela dokument och administrera olika typer av transaktioner och kommunikation – till att på allvar länka samman världens olika datakällor.

Det kommer att skapa analysunderlag som får varje forskare med globala nätverk att drägla över de nya möjligheterna.

Inom life science handlar det till exempel om patientdata, som är en guldgruva och en nödvändighet för forskning och utveckling inom medicin och healthtech.

De som forskar på dessa områden ropar sedan flera år efter tydliga regler.

Sverige har fantastiska möjligheter att bygga sådana dataregister med hjälp av vårt personnummersystem. Om ”bara” frågorna om integritet blir besvarade och den känsliga balansen mellan allmänintresse och individintresse kan hanteras. 

I många andra länder är dessa regler på plats sedan länge. Bra eller dåliga, är förstås en annan fråga.

Det är samma sak med data från övriga branscher. Hur människor rör sig i samhället, i trafiken och på semestern för att ta ett exempel.

Och hur ska vi ha det med alla data som dagens uppkopplade fordon samlar in om hur, vart och när vi förflyttar oss?

STORA SAMHÄLLSVINSTER

Data kan komma från kommersiella aktörer som är beredda att dela med sig, eller från samhällsaktörer som varje sekund ytterligare bygger på sina redan stora informationsmängder.

En hel data är helt okontroversiella och öppna för alla enligt vår grundlag. De borde vara enkla att komma åt.

Med anonymiserade data om människors beteende och preferenser går det att utveckla tjänster och produkter inom många området. Det går att identifiera behov som vi som individer inte vet att vi kommer att ha. 

Och det går att effektivisera verksamheter, sänka energiförbrukning och förbättra logistikflöden, för att ta några exempel.

Vi snackar alltså om mycket stora kommersiella värden, och om mycket stora integritetsrisker.

Det gäller både det privata näringslivet och den gemensamma sektorn. Gissa till exempel det kommersiella värdet på labbdata från många miljoner vävnads- och blodprover inom VGR:s sjukvård.

Proverna är finansierade genom skattemedel, men skulle nog helst betraktas som allmän gratis egendom av de stora forskande läkemedelsbolagen.

Det finns en del frågor av olika typ att fundera över.

DET GÅR FÖR LÅNGSAMT

Begreppen ”big data” och ”open data” har varit högaktuella ett par decennier. Ändå släpar Sverige och Göteborg efter många andra delar av världen.

En viss tröghet känns ju rätt tryggt i just det här sammanhanget. Men det får inte gå för långsamt.

– Data är digital allemansrätt, sa Daniel Dersén som representerade den allmännyttiga Internetstiftelsen när han talade på konferensen GREAT days ahead 2020Lindholmen Science Park i början av september.

Det är ett sätt att se på data på en öppen och tillgänglig resurs som alla har möjlighet att använda, med enormt stora vinster att hämta hem för samhället.

GREAT är ett regionalt nätverk i Göteborg som samlar både offentliga och privata aktörer kring hur digitaliseringen kan stärka näringslivet i Göteborgsregionen. Med utveckling av tjänster som förändrar världen till det bättre.

Nu satte man alltså ljuset även på Göteborgsregionens svagheter när det gäller att utnyttja tillgången till data – och hur data ska vara tillåtet att användas.

Det är en smärtsam blixtbelysning på ett rejält dilemma. Vi snackar mycket om innovationsförmåga, men saknar förmåga att dra nytta av den värdefulla infrastruktur som vi faktiskt redan har.

PINSAM LISTPLACERING FÖR SVERIGE

Frågan har fastnat i rapporter och utredningar sedan ett 20-tal år tillbaka. Daniel Dersén på Internetstiftelsen lade upp en rätt så jobbigt talande grafik på GREAT-dagen.

– Sverige har tyvärr en ganska dålig position på topplistan över länder i Europa som publicerar öppna data, sa han.

I OECD-statistiken har Sverige en smått pinsam 32:a plats av 34 länder. Korea toppar i överlägsen stil. 

– Vi är ett av världens mest digitaliserade länder och har haft vår offentlighetsprincip under lång tid, men ligger ändå långt efter, säger Daniel Dersén och räknar upp en rad orsaker, inklusive bristfällig kravställning från regeringen och låg förståelse hos beslutsfattare i kommuner och myndigheter. Plus en besvärande osäkerhet om vad som får delas, och vad som är värdefullt att dela.

FALSK IDENTITET

Telia fanns med på GREAT:s seminarium för att konkret visa vad stora datamängder kan användas till. Exemplet är högaktuellt, eftersom Telias sekundkoll på varje mobil visar hur människor rör sig i landet under en pandemi.

Samma sak gör förstås alla mobiloperatörer.

Men det väcker självklart också frågor om individens integritet.

Den som har följt den smarta franska spionserien Falsk identitet förstår precis vad jag pratar om.

Nu visade Telias Christian Lewenhaupt upp Sverigekartor med rörelsemönster från anonymiserade mobiler. Det är en kommersiell tjänst som bolaget redan säljer.

Men samma data finns förstås hos Telia, utan att mobilerna har gjorts anonyma i analysen. För att vara extra pedagogisk visade Christian Lewenhaupt upp spåren som en finsk kollega lämnat efter sig, från en mobil som bolaget kallar ”vitlistad”.

Hur han lämnade sitt hem på morgonen, vilka vägar han körde till jobbet, vilka han körde hem, var han stannade för att handla och när han kom tillbaka till bostaden.

Det blev ett fint och tydligt spår på kartan över Helsingfors med omnejd. Manusförfattarna till den franska spionserien kunde inte ha gjort det bättre. 

”UTAN DATA INGET AI”

GREAT:s vision är att Västsverige ska bli bäst på digitalisering. Det kräver öppenhet och samarbete mellan många olika parter, men också tillgång till data. ”Utan data inget AI”, som Daniel Dersén på Internetstiftelsen uttrycker det.

Det går inte att nå målet att bli bäst utan tydliga nationella spelregler.

Det är snarare större risk att bli sämst, om inte regelverken för att hantera data kommer på plats.

Det är en viktig insikt för en region och nation som vill fortsätta toppa listorna över världens bästa innovationsklimat.

Det är också en nyttig insikt för alla som funderar över hur beständigt vårt demokratiska samhälle är, och i vems händer uppgifterna om mina spår kan tänkas hamna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.