Därför tror Cecilia Malmström på Brexitavtal

Med två veckor kvar till Boris Johnsons deadline tycks ett handelsavtal mellan Storbritannien och EU vara avlägset. Men den svensk som sannolikt har bäst koll av alla, på villkoren för internationell handel, ser ändå en lösning framför sig.

Senast 15 oktober måste förhandlingarna vara klara. Annars blir det inget frihandelsavtal, och britterna tänker göra allvar av sitt senaste hot att ensidigt skippa den del av utträdesavtalet som rör den känsliga gränsen på Irland.

”Ett bra resultat i så fall”, om man får tro Storbritanniens premiärminister.

På ett sätt är läget precis som det ska vara i slutskedet av verkligt svåra förhandlingar. Det ser ut som om en dikeskörning är oundviklig. Den hårda pressen tvingar till slut fram en uppgörelse. Det är för mycket som står på spel för båda parter.

Det finns dock nedslående undantag för det vanliga sambandet mellan tidspress, nattmangling och uppgörelse som båda parter kan vara lite nöjda med. Det bevisade ju LO och Svenskt Näringsliv så sent som i natt (1 okt).

MALMSTRÖM TROR PÅ AVTAL

Men Cecilia Malmström tror att EU och Storbritannien kan gå i mål. Trots allt. Hon har, får man säga, hyfsat goda förutsättningar för den bedömningen. Under fem år hade hon ansvaret för handelsfrågorna i EU-kommissionen och har tampats med såväl Trump som Kina och de ibland mycket motstridiga intressen som finns inom EU.

Nu är hon Sveriges nominering till posten som ny chef för OECD, samarbetsorganisationen för internationell handel.

23 september höll hon ett intressant föredrag och svarade på frågor vid ett seminarium arrangerat av Reväst och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Då var det alltså tre veckor kvar till Boris Johnsons deadline för frihandelsavtalet.

– Klockan tickar väldigt snabbt nu. Förhandlingarna står och stampar. Det har varit väldigt svårt och man står långt från varandra i en del nyckelfrågor, sa Cecilia Malmström under seminariet.

– Realiteten är att det måste finnas ett avtal i oktober som kan översättas och ratificeras på båda sidor om det ska kunna träda i kraft till årsskiftet.

TVÅ KNÄCKFRÅGOR KVAR

EU har erbjudit förlängning av övergångsavtalet in på nästa år. Storbritannien har tackat nej. Men Cecilia Malmström är ändå optimist.

– Om britterna backar från den ensidiga ändringen (gränsen på Irland), och man har en gnutta flexibilitet från båda sidor tror jag man kan få ett avtal.

Ett frihandelsavtal är oerhört komplext, och parterna var sent ur startgroparna. Men i de här förhandlingarna finns nu ”bara” två verkliga knäckfrågor. Ingen av dem är olöslig, enligt Cecilia Malmströms bedömning.

Fiskerättigheterna är den ena, och den som oftast brukar nämnas som det största hindret.

– Fiskefrågan går att lösa med lite god vilja, säger Cecilia Malmström, utan utveckla det närmare.

Den andra frågan är lite bredare, och egentligen betydligt mer avgörande för båda parter. Den har dessutom koppling till ett mycket större globalt skeende.

– Det senaste halvåret har det blivit väldigt tydligt att frågorna om statsstöd har blivit en av de riktigt springande punkterna.

STATLIGA SUBVENTIONER SKAVER

EU vill försäkra sig om att Storbritannien inte tar till subventioner till det egna näringslivet för att snedvrida konkurrensen mot EU-företagen. Detta är en av grundbultarna i EU:s inre marknad. Som EU-medlem var Storbritannien drivande för hårda sådana regler. Nu ses de som en inskränkning i landets nya självbestämmande.

Men även på detta område finns det fog för optimism, enligt Cecilia Malmström. Anledningen är att Storbritannien nyligen skrivit ett frihandelsavtal med Japan där subventionsfrågan hanteras.

– Där finns ett kapitel om statsstöd. Det är inte lika sofistikerat som det skulle behöva bli mellan EU och Storbritannien. Men mängder med experter både i London övriga Europa jobbar just nu med hur detta skulle kunna gå till.

– Jag tror att det går att lösa, och det går att lösa frågan om fiske. De andra frågorna är ganska oproblematiska. Men det har gått mycket prestige och politik i detta. För varje dag ökar därför tyvärr risken för en hård Brexit.

LOPPET BEHÖVER INTE VARA KÖRT

Om förhandlingarna kraschar nu, och tullar och byråkrati träder i kraft vid årsskiftet, skulle ansträngningarna att komma överens ändå kunna återupptas i ett senare skede. En hård Brexit innebär inte att de murar som byggs upp står för evigt.

Det går att ta nya tag mellan parterna. Men frågan är då hur mycket vatten som måste flyta i Engelska kanalen innan man orkar börja om. För tro det eller ej, i Bryssel och EU finns nu en betydande trötthet på Brexit och britterna.

Det har hänt så mycket annat som har hamnat högre på EU:s priolista. Cecilia Malmström räknar upp relationerna med Kina respektive USA, utvecklingen i Belarus, konflikten Grekland/Cypern/Turkiet, de allt frostigare relationerna med Ryssland och EU:s egna interna problem. Förutom effekterna av pandemin.

– Just Brexitfrågan står inte högst upp på EU:s dagordning, om man ska vara ärlig. Om kalkylen är att EU till varje pris vill ha ett avtal, så är den felaktig.

En brittisk krasch ur EU:s inre marknad skulle vara illa för svenska företag. Inte minst i Göteborgsregionen. Storbritannien är regionens sjunde största exportmarknad. 2020 beräknas 6 procent av Göteborgsföretagens export gå till den före detta EU-medlemmen.

Det är en större andel än för hela riket.

– En hård Brexit är ekonomiskt kostsam för Sverige. Storbritannien står för ungefär fem procent av vår utrikeshandel. Den kommer att bli dyrare och mer komplicerat i alla fall under en övergångstid, säger Cecilia Malmström.

– De större företagen är förberedda. Men många mindre är det fortfarande inte.

EU HAR FLER RELATIONSPROBLEM

Subventioner, protektionism och osunda konkurrensvillkor är ett hot mot global handel och det utlandshandelsberonde svenska näringslivet. Men det är inte bara en risig relation med britterna som kan ställa till det.

De stora problemen står andra, mycket större ekonomier och marknader för. När Donald Trump och USA höjer rösten mot Kina finns det väldigt konkreta skäl – utöver Trumps egen presidentvalskampanj.

Frihandelsförespråkaren Cecilia Malmström tar USA:s strafftullar på aluminium som ett tydligt exempel. Något som också drabbar svensk industri.

– Kina subventionerar sina statliga företag massivt. Det är en olycka för det snedvrider den globala konkurrensen. Däri kan vi söka orsakerna till det stora problemet med den kraftiga överproduktionen av stål och aluminium, som ligger bakom Donald Trumps strafftullar.

– Det finns alldeles för mycket av de här varorna på den globala marknaden. En anledning är att Kina subventionerar ganska olönsam egen tillverkning. Men Kina subventionerar också en massa andra företag, som kan lägga anbud på tjänster till exempel inom EU, säger Cecilia Malmström.

– De kinesiska företagen kan få ned priset dramatiskt, eftersom de har staten bakom sig.

EU BYGGER EGNA MURAR

Inom EU finns som sagt ett tufft regelverk mot statliga subventioner medlemsländerna emellan. Men nu förbereds även förslag på regler för att förhindra statligt subventionerad extern konkurrens.

Med andra ord, även EU funderar på att bli lite mer protektionistiskt gentemot en omvärld som går i samma riktning.

Samtidigt som förhandlarna från Bryssel och London kämpar mot klockan för att försöka hålla gränserna öppna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.