Volvo Cars rasade på börsen när resultatet för helåret 2024 blev känt – och vd Jim Rowan talade om ett utmanande 2024. Men det är inte börsutvecklingen som oroar mest. Det är ett vinna- eller försvinna-läge för svensk bilindustri. Går omställningen bra öppnar sig stora möjligheter. Men riskerna är mycket stora – både i det korta och det långa perspektivet.
Då kan det vara skönt att lyfta med helikoptern och titta på stans kompetenskluster ur ett vidare perspektiv. Runt storbolagen har det vuxit upp en imponerande rabatt med högteknologiska bolag som investerar i fordonsindustrins digitalisering, elektrifiering och en omvälvande förändring av hela affärslogiken.
Det är de som utgör de mest kreativa delarna av det som brukar kallas för ekosystemet.
Kolla kartan här ovan. Det är Viktor Eliasson, vd på mjukvarubolaget Diadrom, som har skapat den. Idén kom upp när vi åt lunch någon vecka in på det nya året tillsammans med Joakim Hökegård. Viktor gick hem och la nog hyfsat många kvällstimmar på att inventera Göteborgs tillgångar på detta område.
Det kan jag fixa ganska lätt, sa han. Utan att övertyga mig. Men han hade rätt. På kartan har han prickat in 38 stora och små bolag som arbetar med fordonsindustrins stora tekniska omställning. Påfallande många av dem flockas i Göteborgs centrala delar, och förstås på Lindholmen.
På Linkedin går Viktor dessutom igenom bolag för bolag. Verksamhetsområden, specialiteter, omsättning med mera. Det är en guldgruva för, till exempel, en stor lokaltidning som skulle vilja teckna bilden av hur det står till med Västsveriges, och kanske Sveriges, viktigaste näring. För att inte tala om jobben, klimatomställningen, exporten, välståndet – och teknikutvecklingen som i snabb takt förändrar allas våra vardagsliv.
Det sker med samma magnitud som när Apples visionär Steve Jobs gjorde om sin musikspelare Ipod till en smart mobil, och förändrade det mesta av vad vi trodde oss förstå om kommunikation, handel och media.
Möjligheterna för Göteborg ligger i de nya nätverk som skapas och förmågan att samarbeta. Små aktörer med stora. Näringslivet med universitet, kommuner och regioner. Konkurrenter med varandra – och helt andra. Det vill säga strukturer som Göteborgs näringsliv har en lång tradition av att skapa och skörda framgångar från.
Men det är nu det måste ske. Det är nu innovationskraften och kreativiteten prövas.
Riskerna ligger annars i att många dras med i ett ras som inte kan kontrolleras. Faller europeisk och svensk bilindustri ihop blir konsekvenserna svåra att överblicka.
Problemlistan är lång och skrämmande. Här är några exempel:
Det globala priskriget på elbilsmarknaden tär hårt på lönsamheten. Precis som den europeiska lågkonjunkturen gör.
Trumps hot om handelskrig slår mot komplexa produktionskedjor där många länder är inblandade i varje fordon som färdigställs, och bilvarumärken i praktiken för länge sedan upphört att vara kopplade till ett enda land.
I den nya geopolitiska misstänksamheten har de uppkopplade fordonens mjukvara blivit ett potentiellt spionverktyg. Särskilt om det finns kopplingar till Kina.
Europa ligger långt efter i AI-utvecklingen och riskerar att fastna i ett regleringsträsk som förstås är värt att ta på stort allvar, men som konkurrenterna struntar i.
Precis som i andra övermogna branscher skakar teknikomställningen om allt från produktutveckling till marknad och affärslogik. Den som inte klarar att röra sig snabbt mot det nya ligger illa till. Om man inte förstår hur helt nya mjukvarubaserade tjänster, och inte hårdvara, blir viktigast för kassaflödet.
Helt ny teknik och helt nya affärsmodeller kräver också ett kompetensskifte. Det är alltid besvärligt i stora gamla trögrörliga organisationer. Jämfört med hur det kan fungera i helt nya företag utan gamla låsningar.
Nyskapade varumärken från Asien (amerikanska Tesla räknas inte längre i den nyskapande kategorin) tar marknadsandelar i rasande takt från gammelmärken som Volkswagen, Ford, Renault – och kanske Volvo.
Så det finns många anledningar för teknikföretagen i Göteborg att flytta fram sina positioner för att bidra till ett väsentligt ökat tempo i innovation och omställning.
Viktor Eliasson på Diadrom har en bra poäng i att det borde handla om att ta chansen till prestigelöst samarbete – även konkurrenter emellan. Då är hans kartläggning superintressant.
På hans lista finns många bolag som jag aldrig hört talas om. Möjligen gäller det även för valfri näringslivsjournalist på de större medierna. Här får vi allt serverat på silverfat. Det är bara att hugga för sig. Inte bara för journalister. Även investerare på olika nivåer borde vara tilltalade.
Många är förstås små bolag, och det krävs betydligt djupare undersökning för att dra slutsatser om lönsamhet, tillväxtmöjligheter och finansiell uthållighet. Men med den garderingen är det ändå spännande läsning.
Ta till exempel nummer 38 på listan: Ranlos på Flöjelbergsgatan i Mölndal som bygger på ett av den smått legendariske Chalmersprofessorn Per-Simon Kildals patent. Kildal låg även bakom framgångsrika etableringar som antennbolaget Gapwaves och antenntestningsbolaget Bluetest. Det är teknik som är typexempel på hur Göteborgs erkända kompetenser inom radioteknik, telekom och nu uppkopplade fordon glider ihop.
Ranlos har en utrustning som mäter standarder för kommunikation mellan uppkopplade fordon. Till exempel för att uppdatera programvara och tjänsteutbud utan att fordonet behöver in på verkstad.
Nummer 37 ligger också mitt i de trender som just nu styr fordonsbranschens omställning. Carmenta Automotive är specialiserat på trafiksäkerhetssystem för uppkopplade och självkörande fordon.
Tekniken samlar in data från olika uppkopplade källor och bygger upp en bild av kritiska hinder och faror i omgivningarna, som fordonets egna sensorer inte kan se eller känna av. Långt innan en mänsklig förare skulle få syn på dem och hinna förbereda sig.
Nummer 36 på listan är Sightic, grundat av Stefanie Najafi och Jenny Johansson. Det handlar också om trafiksäkerhet. Bolaget har teknik som avslöjar om en förare beter sig konstigt beroende på påverkan från alkohol eller andra substanser.
Sightic är sprunget ur MobilityXlab, som är en av flera ”växthus” eller ”plantskolor” för teknikbolag i Göteborg. Det är värdefulla miljöer där samarbeten frodas. Motsvarande finns även på life scienceområdet.
Dessutom löper ju teknikerna och branscherna ofta samman.
Detta är en av Göteborgsregionens stora konkurrensfördelar. Tillsammans med att hela kedjan från produktutveckling, design, produktion och marknad finns samlad inom ett litet geografiskt område.
Så där kan vi hålla på. Men jag vill rekommendera dig att ta en egen titt på listan och på Viktor Eliassons utförliga inlägg på Linkedin. Hittills har han hunnit med att presentera bolagen till och med nummer 29, telematikbolaget Alkit Communications, i två långa inlägg.
Jag hoppas han orkar fortsätta, även om han verkar mötas av smått undrande kommentarer från branschkollegorna.
Vad vill han uppnå med detta projekt? Hur kan det tas vidare? Viktor svarar:
”Min plan är att i slutändan samla dessa bolag för att diskutera samarbeten och hur vi som grupp kan ta större affärer TILLSAMMANS, men även för att hjälpa varandra med nätverkande utanför stadens och regionens gränser.”
Kommer han att lyckas? Vi får se, men det skulle nog vara bra för Jim Rowans ambitioner med Volvo Cars.