Räkna med fortsatta utspel i Göteborgspolitiken med Skeppsbron som tacksam utgångspunkt. Hela vägen fram till nästa val. Och kanske ett årtionde därefter.
Det blir tydligen hus på Skeppsbron. Efter åratal av diskussioner, visioner, räknande, felräknande och politisk vånda lyckades kommunfullmäktiges majoritet fatta beslut om att trots allt gå vidare enligt gällande detaljplan – och det senaste genomförandeförslaget.
Dyrt men nödvändigt, resonerade majoriteten.
Men här är sex skäl till att debatten kommer att fortsätta ett bra tag till:
- Ordförandeklubban i fullmäktige hann knappt dunka i bordet förrän Liberalernas tillträdande göteborgsledare Axel Darvik gick ut på Facebook med uppfattningen att det berömda garaget inte kommer att rymmas i budgeten. Liberalerna ingår som bekant i alliansen som styr Göteborg.
- Demokraterna kommer fortsätta använda Skeppsbron som ett exempel på kommunalt slöseri och dålig planering. För lite, för lågt och utan att ta vara på markens fulla värde. Det är en uppfattning som Demokraternas ledare Martin Wannholt drivit i snart tio år.
- Skeppsbrons garagekostnad blir förstås även en tacksam konkretisering av den ideologiska vattendelaren om bilars plats , värde och funktion i stadskärnan.
- En del av kompromissen för att driva igenom projektet blev att Socialdemokraterna fick in skrivningar om att husen på Skeppsbron ska byggas i “klassisk traditionell stil av god kvalitet”. Byggarna ska förbinda sig för detta i avtal med kommunen. Här är upplagt för tolkningsbråk om hur en modern storstad ska utformas. Vad är klassisk stil – och vad är funktionell, modern och utvecklande arkitektur?
- Diskussionen om hur stadens förvaltningar och bolag ska styras och arbeta mer effektivt tillsammans flyttas nu högt upp på den politiska agendan. Det lär bland annat få konsekvenser för Älvstranden Utveckling och Parkeringsbolaget.
- Den komplicerade parlamentariska situationen i Göteborg bäddar för fler strider. I kommunstyrelsen gick beslutet igenom med sju röster mot sex. Demokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är inte de mest naturliga samarbetspartierna. Men här gjorde de gemensam sak och försökte i sista stund stoppa garagedelen av projektet.
Skeppsbron är ett av Göteborgs allra viktigaste stadsutvecklingsprojekt. Om den så kallade Johannatomten vid Brunnsparken är ett hål i stadens hjärta är de tomma ytorna nere vid älvstranden kanske den skrumpna levern efter decennier av dekadent leverne. Frihamnen är de infekterade lungorna och stadens osynkade vänster- och högerhänder symptom på bristande finmotorik.
I GP påminde hotelldirektören Magnus Hedlund på Riverton om att diskussionen om Skeppsbron pågått sedan första spadtaget på Götatunneln, och att projektet alltid varit en minusaffär.
Debatten rymmer också mängder av målkonflikter och äpplen och päron blandade i en rörig sallad. En orsak till att kostnaderna drar i väg för Skeppsbron är att kajerna måste förstärkas för att klara framtida översvämningar. Det måste göras oavsett om det byggs bostäder eller annat. Kostnaderna har varit kända åtminstone från 2013/14.
Men, som Magnus Hedlund uttrycker det, så är det alltid när man exploaterar. Vissa saker går inte ihop. Investeringar som var för sig inte är lönsamma kan ändå skapa en positiv totalkalkyl över tid. För samhället. För enskilda aktörer. Och för kommande generationer.
“En trottoar, park eller kaj är inte inkomstbringande, men en fastighet är det. Det sambandet verkar politikerna sakna idag.”, sa Magnus Haglund i GP inför fullmäktigebeslutet.
På samma sätt kan man kanske resonera om en stads hjärta, lever, lungor och finmotorik. Det kostar att hålla dem i trim. Men kroppen fungerar inte utan sina viktigaste organ. När de börjar chansera blir det inte mycket gjort på väg till den sista vilan.
VEM VINNER KUNGAVALET?
Du som läser regelbundet här vet att jag gärna kopplar ihop internationell storpolitik med lokala förutsättningar.
I dag vill jag därför fråga, vilken svensk ståuppkomiker skulle du rösta på i de allmänna valen till ny chef för konungariket? Det lär inte vara Adde Malmberg eller David Batra. Knappast Johan Glans, Babben Larsson eller Jonas Gardell.
De är mer eller mindre till åren komna och övervägande män. Det är inget problem. Men de är alldeles för vänliga och slätstrukna.
För visst kommer det kliva fram en ny HATÄLSKAD PUBLIKFAVORIT och genialisk tv-personlighet som kan ta rollen som utmanare till kronprinsessan Victoria i nästa statschefsval?
Det kommer att vara DEN PERSON SOM FÅR FLEST RÖSTER NÅGONSIN I ETT SVENSKT KUNGAVAL!!!
I USA är den nuvarande statschefen särklassig standup comedian king. UTAN MOTSVARIGHET! NÅGONSIN I HISTORIEN!!!
Den utgående presidentens stora kvaliteter skildras på ett fint sätt i TV4-dokumentären Trump och humorkriget.
Det är klart att det finns en fantastisk affärsmöjlighet till en lika stor framgång i den svenska komikerbranschen.
Hålls det inga demokratiska val till Kungahuset?
ORÄTTVIST!!! FUSK!!! STOR SAK!!! Det är bara att vägra erkänna, börja ljuga ihop konspirationen, gaffla om stöldröster, mobilisera de stolta killarna, håna Hovet, flytta in på Drottningholm genom köksdörren, putsa golfklubborna och kalla till den mest storslagna konseljen det här landet någonsin har sett.
Vad kan gå fel?