Sahlgrenska Life överbryggar den djupa klyftan mellan sjukhuset och universitetet

Helikopterplattans placering. Hotet mot en kulturbyggnad. Universitetsforskare som oroar sig för lokalhyrorna.

Så där har mediebevakningen av jätteprojektet Sahlgrenska Life sett ut den senaste tiden. Men det finns väldigt många fler, mer relevanta, ingångar för att granska projektet.

Kalkyler, kostnader, trafik- och stadsbyggnad och mycket annat. Det finns förstås gott om debatt- och medievinklar på flermiljarderssatsningen Sahlgrenska Life.

Men kanske viktigast av allt att diskutera: vad blir effekterna av investeringar i nya hus vid Sahlgrenska och universitetsområdet på Medicinareberget?

Mellan Göteborgs universitets verksamheter på Medicinareberget och sjukhuset finns i dag en djup klyfta, i form av den hårt trafikerade Per Dubbsgatan med bilar, bussar och spårvagnar. Hur tar man sig över den?

Det är det mest intressanta, som jag ser det. Men det är också det svåraste att göra begripligt när debatten tenderar att spåra in på detaljer.

Det är också det svåraste att göra begripligt när debatten tenderar att spåra in på detaljer.

I dag (8 april) släpper Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen en rapport som sätter Sahlgrenska Life i ett mycket större sammanhang än helikopterplattor och lokalhyror.

Konkreta exempel, hämtade direkt från vårdens och forskningens vardag, visar hur Sahlgrenska Life på lång sikt kan bidra till att sjukdomar kan behandlas mer effektivt och ge människor möjlighet att leva ett längre och friskare liv.

Det görs inte genom att några hus byggs. Utan genom att de som vårdar och forskar får nya möjligheter att samarbeta, att utveckla nya arbetssätt och att mötas över de traditionella gränserna.

På köpet skapas mer effektiva och moderna miljöer för forskning, labb och vård. Vårdens stora resurs- och kostnadsutmaning ligger också i potten.

Men det gör också behovet av fler fruktbara samarbeten med entreprenörer och företag i det privata näringslivet.

Ett lyckat genomförande leder till en starkare position för Göteborgsregionen på det prestigefyllda området life science. Med effekter på tillväxt, en växande arbetsmarknad och ökad attraktion även på andra områden.

Jag har tidigare berättat om detta. Men nu behöver jag flagga en gång till för att jag själv har följt projektet under sex års tid, och till och från arbetat med kommunikationen.

Och jag har själv deltagit i arbetat med den nya rapporten.

Det går inte att säga att detta är en opartisk analystext. Jag är alldeles för insyltad.

Det går inte att säga att detta är en opartisk analystext. Jag är alldeles för insyltad.

Men i rapportarbetet har jag träffat och intervjuat forskare såväl på sjukhuset som i de trånga och långa universitetskorridorerna på Medicinareberget och i Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken.

Det har varit långa samtal som övertygat mig om vinsterna av att tydligare koppla ihop den akademiska forskningen vid universitetet med verkstaden på sjukhuset, om vi kan använda ett så vardagligt ord för att beskriva högspecialiserad vård.

Det handlar inte bara om medicinsk forskning, utan också om helt andra områden. Naturvetenskap, humaniora, ekonomi, teknik, elektronik, AI och logistik till exempel. Chalmers är också en mycket viktig komponent i Sahlgrenska Lifes funktion.

Mycket skapas i spontana möten mellan människor som annars inte skulle ha träffats. Det går att fixa fler sådana möten genom att koppla ihop fysiska miljöer. Det blir en av Sahlgrenska Lifes allra mest betydelsefulla funktioner.

I en av intervjuerna berättar cancerläkaren Lars Ny om ett sådant slumpartat möte som förändrade cancervården i Västra Götaland.

Och nu citerar jag från mig egen text:

”Det är bara några hundra meter mellan cancerlabbet på Medicinareberget och onkologen på Sahlgrenska – där patienterna finns. Tack vare gångbron över Per Dubbsgatan går det redan i dag att gå torrskodd hela vägen. Ändå är avståndet fortfarande för långt för Lars Ny.

En onsdag i slutet av februari 2012 samlades en grupp forskare och läkare med inriktning mot malignt melanom.

En onsdag i slutet av februari 2012 samlades en grupp forskare och läkare med inriktning mot malignt melanom. Då och där, i universitetets konferenslokal på Medicinareberget, förstod deltagarna inte mötets betydelse. Men det skulle inte bara vara starten på ett helt nytt förhållningssätt till forskning och patienter. Det skulle också komma att öka överlevnadsmöjligheterna för människor med spridd hudcancer.

Som för Kent Persson i Landvetter.

Kents historia har berättats flera gånger i medierna. Hur metastaserna bland annat i lungorna krympte ihop och försvann helt när han gavs möjlighet att testa den nya banbrytande behandlingsformen immunterapi.

Och vi ska återvända till honom och hur hans vita blodkroppar bekämpande tumörerna.

Men först måste vi nämna att allt höll på att spricka där i konferensrummet februari 2012 – redan efter någon timme.

– Min kollega och jag kände att vi var tvungna att gå ifrån för att hantera vårt sommarschema. Vi missade den viktigaste dragningen, berättar Lars Ny om en omedveten felprioritering som skulle kunnat bli ödesdiger.

– Men en annan kollega insåg att jag också borde ta del av detta, och ordnade ett nytt möte någon vecka senare.

De här samtalen blev starten på det som kallas ett translationellt arbetssätt för cancerforskningen i Göteborg, och det som sedan organiserades i Sahlgrenska Translational Melanoma Group (”SATMEG”).

Forskning på universitetet kopplades mer direkt ihop med forskning nära vården och behandlingen av sjukhusets patienter.

Mötet på Medicinareberget tillkom mer eller mindre av en slump. Några forskare och läkare skulle träffas för att se om det fanns några gemensamma frågor att diskutera.

Om slumpen hjälps på traven ökar chanserna till att bra saker utvecklas.

Men slumpen kom att förändra mycket. Och om slumpen hjälps på traven ökar chanserna till att bra saker utvecklas.

Då, i februari 2012, var translationell forskning redan ett hett internationellt begrepp. Men cancerforskarna i Göteborg hade inte börjat jobba så på ett mer utvecklat sätt.

– Det var fortfarande inga tydligt öppna dörrar mellan den akademiska forskning och vården. Världarna möttes inte på ett naturligt sätt, säger Lars Ny.

Ett par år senare slog den nya behandlingsmetoden immunterapi igenom som en fjärde och lika viktig behandlingsmetod som kirurgi, strålbehandling och cellgifter. Det förlängde cancerpatienten Kents Perssons liv.

Han fick testa en behandling som ännu inte var godkänd för att användas i den vanliga vården. Det som brukar kallas för klinisk studie eller prövning.

Kent Persson har själv berättat om hur han gick från att vara dödshotande sjuk till att bli friskförklarad på sju månader. Redan efter en månad hade alla tumörer krympt och flera var helt borta.”

Om Sahlgrenska Life öppnar nya kontaktvägar och snabbare kan föra ut resultat från den fria akademiska forskningen till läkare och patienter är det förstås mycket värdefullt.

Men värdet skapas också åt andra hållet.

I vården finns enormt värdefulla tillgångar i form av patienter som är tillgängliga för kliniska tester, men också i form av data och vävnadsprover som både universitetsforskare och forskare i näringslivet har stor nytta av.

Det finns en mängd frågeställningar om detta. Till exempel integritet. Men just närheten mellan forskningen och de som ska dra konkret nytta av forskningsresultaten är betydelsefull.

Det finns förstås exempel på den typen av kompetenskluster runt om i världen. Men vi behöver inte ta oss längre än till Lindholmen i Göteborg.

Utvecklingen runt Lindholmen Science Park har varit extrem sedan Göran Johansson lyckades övertala Ericsson att etablera sig där. På Lindholmen finns närheten mellan Chalmers, storföretagen, entreprenörer och olika samhällsfunktioner.

Miljön är lika attraktiv för företag och kompetens som en blomsteräng runt midsommar är för traktens alla humlor.

Miljön är lika attraktiv för företag och kompetens som en blomsteräng runt midsommar är för traktens alla humlor.

Du vet de där som inte vet att de inte kan flyga, men ändå surrar runt och pollinerar varenda blomma de besöker.

Kompetensklustret runt Lindholmen har betytt mycket för Göteborgs internationella renommé.

Något liknande håller på att växa fram runt Astra Zeneca i Mölndal. Där pågår bygget av det stora life scienceklustret Go Co Health Innovation City.

Sahlgrenska Life kan bli det tredje internationellt ryktbara kompetensklustret i Göteborgsregionen. Med den stora fördelen att vara direkt kopplat till ett av de större universitetssjukhusen i Europa – och dessutom ligga precis mitt emellan de två andra klustermiljöerna.

De tre hänger ihop på ett väldigt intressant sätt. De ligger så nära varandra att humlorna kan ta bussen och Älvsnabben.

AI, uppkopplade grejer, mobilitet och life science ligger också nära varandra – även som forskningsområden.

Så vad väntar Göteborg på? Det är väl bara att sätta igång med att förverkliga Sahlgrenska Life? VGR har bestämt sig. Stadens detaljplan ser ut att snart vara på plats.

De tveksamheter som luftas verkar främst komma från delar av den medicinska universitetsforskningen. Där finns det medialt ofta synliga personer som anser att de nuvarande lokalerna duger gott.

De bortser dock från att både universitetsledningen och många andra forskare dragit helt andra slutsatser, och både ser fördelarna med forskningssamarbeten och att nuvarande lokaler har tjänat ut.

Renoveringskostnaderna skulle bli större än nybyggnadskostnaden.

I Göteborgspolitiken luftas invändningar mot onödiga skrytbyggen.

Även i Göteborgspolitiken luftas invändningar mot onödiga skrytbyggen – utan närmare analys.

Sedan har vi förstås stora frågor om en kulturbyggnad som offras och hur trafiklösningarna runt Sahlgrenska ska se ut.

Västra Götalandsregionen har också stora kritiska frågor att hantera.

Det gäller att förklara skillnaden mellan långsiktiga investeringar och pressade driftsbudgetar på ett begripligt sätt. Och det är en stor region, där andra städer, sjukhus och medborgare kan tycka att för mycket resurser styrs till Göteborg.

Men jag tror att Sahlgrenskas sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö och Västra Götalands regionutvecklingsdirektör Ann-Sofi Lodin är väl förberedda för den diskussionen.

”Satsningen har potential att bli en av de största mötes- och arbetsplatserna för life science-forskningen i Norden”, skriver de i rapportens förord.

Det är visserligen sådant som ofta sägs för att försvara stora investeringar. Det finns knappast en storstadsregion i hela världen som inte säger sig ha målet att bli världsbäst på life science.

Visioner är en sak. Verklighet en annan.

Men Lindholmen Science Park var en vision som blev verklighet. Det går inte att snacka bort. Och nu ligger Sahlgrenska Science Park lika bra till – med sitt läge mitt i Sahlgrenska Life.

2 tankar på “Sahlgrenska Life överbryggar den djupa klyftan mellan sjukhuset och universitetet

  1. Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Väldigt tragiskt att det skall behöva ske på bekostnad av den historiska sjukhusmiljön. VGR startar genom projektet ett av stadens största rivningsprojekt. Mycket märkligt att en offentlig verksamhet tillåts göra det när vi skall jobba utifrån Agenda 2030 och Parisavtalet för att stoppa klimatkrisen! Varför kan man inte bygga de här miljöerna i Mölndal (GoCo Health Innovation City)?
    ”Inom byggsektorn uppkom det i Sverige under 2018 totalt cirka 12,4 miljoner ton primärt bygg­ och rivningsavfall varav drygt 0,6 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och 22 procent av allt farligt avfall sedan den stora mängden gruvavfall räknats bort. Primärt avfall är det som uppstår direkt av produktion och konsumtion. Det uppstår byggavfall även i andra branscher, deras bidrag är dock små jämfört med byggsektorn självt. (Boverket)”

    1. Torbjörn, jag saknar underlag och kunskap för att debattera rimligheten och omfattningen på rivningsbehovet. Det kan nog andra resonera om. Men förslaget att bygga samma miljöer i Mölndal faller nog på att det varken ligger ett universitet eller universitetssjukhus alldeles bredvid Astra Zeneca. Däremot har förstås placeringen av GoCo Health Innovation City många andra fördelar.

Lämna ett svar till Kenny Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.