S-ledaren om invandringen: ”Det är fullt”

Socialdemokraterna i Göteborg kör före i partiets u-sväng om migration och rättspolitik. S-ledaren Jonas Attenius drar en rak linje mellan hög invandring, kriminalitet och otrygghet. I den frågan vänder han sitt parti långt höger ut. I en annan stor kommande valfråga söker han stöd från vänster.

Och så vill han tydligen att folk ska lära sig veta hut.

– Det är fullt där.

Det är inte många gånger Jonas Attenius uttrycker sig så kortfattat och rakt under intervjun. Men när han pratar om vart cirka 250 nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd om året ska ta vägen i Göteborg, lutar han sig fram, sänker rösten och betonar varje stavelse.

– Var ska de bo?

De kan absolut inte tillåtas flytta till Hjällbo eller Lövgärdet eller någon annan av Göteborgs mest invandrartäta stadsdelar.

– Nej det går inte. Det är fullt.

På den nationella arenan brukar en annan politiker uttrycka sig på samma sätt. Sverige är fullt, har SD-ledaren Jimmie Åkesson sagt åtskilliga gånger. Därför hajar man till när Socialdemokraternas oppositionsråd och gruppledare i Göteborg använder samma uttryck.

Men det där ingår i en av Socialdemokraternas två högst prioriterade frågor inför valåret 2021. Den som handlar om tryggheten för medborgarna. Där ligger segregationen och lag och ordning överst på agendan.

S har lagt en motion om att inte en enda nyanländ individ i Göteborg ska placeras i särskilt utsatta områdena.

– De ska placeras i andra delar av Göteborg. Det ger helt andra förutsättningar, särskilt för barnfamiljer, säger Jonas Attenius.

Inga omskrivningar

Den otroliga komplexa frågan om utanförskap och otrygghet kopplas nu utan omskrivningar till Sveriges och Göteborgs flyktingmottagande. Till invandringen. Som varit för stor. Och som till för stor del tagits emot i Göteborg, enligt Jonas Attenius.

– Men observera, jag pratar inte om invandrarna, utan om en koppling mellan strukturerna, segregationen och invandringen, säger han, och använder därmed, medvetet eller omedvetet, samma ordval och distinktion som Moderaternas partiordförande Kristersson har gjort i debatten på nationell nivå.

Det Jonas Attenius säger här, är en spegelbild av Socialdemokraternas just nu uppmärksammade positionsförflyttning i riksdagspolitiken. Uppfattningar som nu uttrycks om hur invandringen fått allvarliga konsekvenser går stick i stäv med hur man tidigare talade om samhällsutvecklingen inom S.

Jonas Attenius säger sig inte ha ändrat uppfattning. Men hans parti har gjort det.

– Vi omprövar vår politik. Vi har inte alls haft den linjen innan. Men jag är ny, jag har kanske lite annan syn på de frågorna än som varit innan. Ska vi driva frågan om lag och ordning och segregation måste vi utgå från verkligheten och vad som krävs just nu.

Ska vi driva frågan om lag och ordning och segregation måste vi utgå från verkligheten

Jag träffar Jonas Attenius i hans tjänsterum i Rådhuset vid Gustav Adolfs Torg. Vi pratar i en och en halv timma. Han har möjligen lite mer tid över än vad en toppolitiker för det största partiet i den näst största staden normalt har. Men efter valförlusten 2018, den efterföljande interna turbulensen inom S och det havererade rödgröna samarbetet, gjorde Alliansen upp med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om budgetstöd i utbyte mot presidieplatser i nämnderna.

S hamnade på samma läktare som SD sitter på. Där är det lugnt. Där råder viss bitterhet.

Tar ut avståndet till S och MP

När Jonas Attenius nu diskuterar kommunala åtgärder för att komma tillrätta med de problematiska förorterna distanserar han sig ytterligare från V och MP. De har inte mycket gemensamt med Socialdemokraterna i den frågan.

Där har Attenius istället sina meningsfränder inom Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Demokraterna – och Sverigedemokraterna.

– Det är inget att sticka under stol med att vi ligger närmare de andra partierna än de rödgröna i den frågan. Men vi vill inte ha något att göra med Sverigedemokraterna. Jag pratar inte med dem, säger Jonas Attenius bestämt.

Ebo-lagen som gett människor rätt att bosätta sig var de vill i Sverige, oavsett varifrån de kommer, har varit katastrofal för segregerade storstäder, enligt Jonas Attenius. Han påminner om att Socialdemokraterna har ett kongressbeslut från 2009 att förändra lagen.

Men segregation bekämpas på många plan. Det är bostäder, sociala insatser, förskolor, utbildning/skolfrågor, språk, jobb förstås och stadsplanering.

En person som gillar ordning

Men det handlar också om det som Jonas Attenius nu säger särskilt utmärker honom själv som person: Han vill ha ordning och reda.

Det är ett personlighetsdrag som tycks prägla hans politiska retorik.

Ett av de utspel som gjort Jonas Attenius i alla fall lite känd för allmänheten är hans uppfattning av nybyggda hus i Göteborg ska vara ”vackra”. Utformade enligt ”klassisk arkitektur”. För att människor nog tycker bättre om sådana hus än om ”glaslådor”.

Det låter kanske bra i den breda allmänhetens öron. Det kanske stämmer, vad vet jag. Men för många arkitekter, byggare, stadsplanerare, kulturvetare, nutidsorienterade, framtidsspanare, trendkänsliga och andra framstår det som ett förfärande och inte så vidsynt budskap.

Ungefär som att folkdräkt passar bättre i kyrkan än jeans, glitter eller Louis Vuitton.

Ungefär som att folkdräkt passar bättre i kyrkan än jeans, glitter eller Louis Vuitton.

Vad är det som säger att politikers personliga smak ska styra hur moderna byggnader i vår tid utformas med avseende på funktion, design och produktion?

– Det är göteborgarna som ska ha åsikter om vad som är fina hus. Och man får fråga sig varför människor uppskattar Gamla Stan i Stockholm så mycket, och gärna åker till Wien som turister, säger Jonas Attenius.

I en debattartikel använde Jonas Attenius också begreppet ”skötsamhetsnorm” i ett sammanhang för att knäcka förorternas klanstrukturer. Han syftade på individens ansvar för att bete sig på ett sätt som inte stör eller ställer till det för andra.

Inte skräpar ner, inte talar för högt på bussen, är tyst i klassrummet och lyssnar på läraren.

Lär sig veta hut, skulle troligen en äldre generation sagt förr i världen.

– Det handlar om hyfs. Det har blivit för slappt i samhället. Det tycker jag. Det har jag rätt att tycka. Jag är ju ändå folkvald.

Lär sig veta hut, skulle troligen en äldre generation sagt förr i världen.

På ett sätt är det sannolikt något som de allra flesta av oss kan skriva under på. Även många potentiella S-väljare som ”kämpar och gör rätt för sig” i såväl LO-yrken som tjänstemannajobb.

De vill inte tvingas hoppa undan för elsparkcyklar på trottoaren, plocka fimpar efter andra på stranden eller störas av svarta BMW med tonade rutor och förare som skiter i att stanna vid övergångsstället.

Vem bestämmer normen?

Men hur ska ”skötsamhetsnormen” definieras och upprätthållas? 

Vem ska se till att människor ”sköter sig” på områden där inga olagligheter begås?

Vem ska gripa in om någon pratar för högt?

Och hur högt får jag egentligen prata?

Hade jag tillåtits ha långt hår som tonåring i början på 1970-talet efter den tidens skötsamhetsnorm? Lyssna på Rolling Stones på hög volym?

Hade Picasso varit en godkänd konstnär?

Sjunger verkligen Dylan?

Får man svära i kyrkan?

Får man svära i kyrkan?

Jag frågar Jonas Attenius om han inte är orolig för att uppfattas som konservativ. Eller som en populist. Och som en som drömmer sig tillbaka.

Han tycker inte det, säger han eftertänksamt.

Stadsplanering är också ett av de instrument Jonas Attenius vill använda för att minska segregationen. Han har bland annat föreslagit att det ska byggas kvartersstad mellan Gamlestaden och Bergsjön av det skälet. Med bostäder, arbetsplatser och butiker i gatuplan som binder ihop problemområdet med stadens centrala delar.

Jag har två frågor om detta:

Det är bara ett par hållplatser mellan Opaltorget och Fiskebäck. Mellan Eriksberg och Biskopsgården. Vad är det som säger att den ihopbyggda staden minskar segregationen?

– Det finns segregation även när avstånden är kortare. Absolut. Men kan vi fylla igen luckorna mellan stadsdelarna blir det ett verktyg för att få en mer blandad befolkning.

Och vem ska handla i de lokala butikerna?

– Det ska människorna som bor i området göra.

Men de är väl inte hemma på dagarna? De är ju på jobbet. Butikslokaler i bostadsområden står oftast tomma. Lokal handel har svårt att hävda sig mot e-handel och köpcentra. Fastighetsägare med tomma lokaler har ett ekonomiskt problem.

Är visionen om ”den levande blandstaden” därför egentligen också en dröm om en svunnen tid när husen var ”vackra”?

– Jag tycker inte det. Ta Kvillebäcken som exempel. Där byggdes bostäder med caféer, restauranger och närbutiker i gatuplan. Jag är ute efter en större blandning.

Benhårt motstånd mot vinster i välfärden

Den andra prioriterade lokala S-frågan inför nästa års val är välfärden. Jonas Attenius är en benhård motståndare mot vinstintressen i skola, vård och omsorg.

– Jag är tuff i den frågan. Så fort du får in vinstuttag som ett intresse så faller det för mig. Då är det borta. Jag vet att det finns seriösa aktörer, men det spelar ingen roll.

Så fort du får in vinstuttag som ett intresse så faller det för mig.

Det är en tydlig politisk vattendelare gentemot Alliansen som i dag styr Göteborg. Här ligger istället Socialdemokraterna på Vänsterpartiets våglängd. Konflikten höger-vänster lever och blir en faktor även när staden ska styras efter nästa val.

Det kanske främsta exemplet är inställningen till LOV – lagen om valfrihetssystem där brukarna kan ges möjlighet att välja bland flera olika leverantörer till kommunalt finansierade tjänster.

Det är en ideologiskt laddad fråga som gör en politisk koalition mellan S och M tämligen osannolik.

Den berör också stora delar av Socialdemokraternas traditionella väljarbas, med stor andel kvinnor som jobbar i välfärdssektorn.

Attraktiv hemtjänst ett misslyckande

2018 förlorade slutligen S och V den mångåriga kampen mot att valfrihet i hemtjänsten skulle införas också i Göteborg.

Då hade de rödgröna partierna redan 2015 initierat förändringsprogrammet Attraktiv hemtjänst för att komma tillrätta med dåliga arbetsvillkor och en illa fungerande kommunal hemtjänst.

Men 2021 vill man nu ha svart på vitt att LOV blev ett misslyckande, och fick igenom att en konsultutredning skulle göras för att visa hur illa det gick.

Sista veckan i september ligger konsulternas rapport på kommunstyrelsens bord. Jonas Attenius har inte läst den när vi träffas. Men han är övertygad om att hans uppfattning bekräftas.

– Hela projektet Attraktiv hemtjänst krackelerade och påverkades väldigt starkt av införandet av LOV, säger han.

Men så ser inte konsulternas slutsats ut. Den är ganska nedslående på annat sätt.

”På övergripande nivå är frånvaron av mätbara förbättringar som resultat av det samlade förändringsarbetet för Attraktiv hemtjänst och LOV anmärkningsvärd. Trots de stora förändringar som genomfördes under perioden går det inte att se några betydande effekter.”

I rapporten konstaterar man att utvecklingen i Göteborg inte skiljer sig mot andra stora kommuner, där inga projekt alls har genomförs.

Utredarna bedömer att den största effekten som LOV fick på Attraktiv hemtjänst var att det synliggjorde brister i införandet av programmet.”,  skriver konsulterna.

Appen blev ett arbetsmiljöproblem

Rapporten formas till det som brukar kallas en svidande vidräkning med hur hemtjänsten har fungerat i Göteborg, värdet av levererade tjänster i förhållande till kostnader och oförmågan att komma till rätta med problemen.

Bristerna som avses är bland annat det misslyckade systemet med att hemtjänstens anställda skulle redovisa nedlagd tid minut för minut direkt i en mobilapp.

IT-systemet var en grundförutsättning för den nya ersättningsmodell som också infördes projektet. Enligt Jonas Attenius var det nödvändigt för att beräkna ersättningen till privata utförare.

Nu skapades istället stor frustration hos medarbetarna och ett betydande arbetsmiljöproblem.

Bara en tiondel av kommunens kostnader för hemtjänst i Göteborg läggs på privata företag. Det kan jämföras med mer än 40 procent i Stockholm. Rapporten pekar också på att valmöjligheterna inte är tillräckligt kända för brukarna, och att möjligheterna att förbättra verksamheten genom LOV delvis gick förlorade på grund av att stadsdelarna inte gavs tillräckliga möjligheter till anpassning.

Men om nu det var så stora brister i det gamla systemet och förändringsarbetet inte givit resultat, är det då inte bra att införa nya sätt att arbeta med hjälp av externa aktörer i hemtjänsten?

– Nej jag tycker inte det. Jag tycker att vi kan utveckla vår verksamhet. För mig är det viktigast att kunna välja innehållet i tjänsten, inte vilken aktör som gör det.

Vill att politikerna styr mer

Det finns en annan klassisk ideologisk skiljelinje mellan rött och blått, som Jonas Attenius ser det. Med honom vid rodret skulle det bli mer politisk styrning av Göteborgs stad. En maktförskjutning.

– Alliansen lämnar över mer till tjänstepersonerna än vi vill göra, säger han.

Men hur bra har det gått tidigare? Alliansen försummar ju aldrig något tillfälle att påminna om att S styrde Göteborg i 24 år.

– Det finns en stor skillnad mot hur det varit. Man måste också jobba med det, inte bara säga det. Jag är också kritisk till hur det varit lång tid tillbaka. Vi måste se till att om vi får chansen att styra staden igen får det fan vara slut på alla jävla planer. Vi vill fasa ut hälften av dem och fokusera på de prioriterade frågorna. Det vi säger att vi ska göra, det ska fan bli gjort.

Vi måste se till att om vi får chansen att styra staden igen får det fan vara slut på alla jävla planer.

Det har funnits starka socialdemokratiska ledare tidigare i den här staden som har pekat med hela handen, och fått kritik för det. Göran Johanssons handlingskraft var oomtvistad men inte utan nackdelar.

– Det var en annan typ av styrning. Det är inte den jag vill tillbaka till. Vi har våra olika nämnder och olika roller, men på alla de nivåerna krävs en styrning genom att politikerna följer upp att de beslut som fattas också verkställs.

Måste man inte kunna lita på att människor i organisationen genomför det som är beslutat?

– En ansvarig nämnd måste bättre följa upp effekten av de beslut vi fattat. Det är min förbannade skyldighet. Jag är inte företrädare för apparaten, eller tjänstemännen på det sättet, jag företräder de därute som valt mig, för att se till att apparaten levererar.

Tycker du att Jonas Attenius bruk av svordomar känns lite jobbigt? Han svär så att det osar då och då under vårt samtal. Men hur rimmar det med en oskriven skötsamhetsnorm?

Kanske är det tillåtet att svära i Rådhuset.

Kanske är det tillåtet att svära i Rådhuset.

Kanske är det inte så passande. Vad vet jag.

Men jag sa nog ta mig fan också jävlar ibland.

En tanke på “S-ledaren om invandringen: ”Det är fullt”

  1. Mycket intressant! Och väldigt bra som vanligt, Kenny! Du kom Attenius under skinnetr här några gånger.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.