Knappt hade ettorna och nollorna här på bloggen hunnit torka förrän Front advokatbyrå tyvärr bekräftade spaningen i första avsnittet av Anders Johanssons och min nya ”talkshow” om medierelationer.
Efter GP:s granskning av Göteborgs stads inköp av konsulttimmar från advokaterna i Fronten uppstod en mängd frågor som fortfarande kräver svar.
Men advokaterna grävde ned sig i skyttegravar, knep käft och låtsades som att journalister inte finns.
En kort sammanfattning om du inte har läst denna artikelserie:
Förre stadsjuristen i Göteborg är vd för advokatbyrån Front. Byrån är nummer ett på listan med ramavtal för stadens upphandlade advokater. De tog hem den positionen bland annat genom att hålla ett jämförelsevis lågt timpris. Enligt GP:s artiklar påstås Front ha kompenserat sig genom att debitera fler timmar än vad som verkligen lagts ned, och skickat bristfälligt specificerade fakturor. Fronts vd ställde först upp på en intervju där han bland annat förklarade att han debiterade tid för tankar som tänkts i duschen.
Alla som har ett jobb och duschar på morgonen reagerade förmodligen lika dant; barnskötare, snickare, journalister och andra tänker också på jobbet i duschen, men kan inte skicka faktura för det.
Historien är märklig på många sätt. Om vi håller oss till kommunikationen ska man ju veta att Front-chefen med sin bakgrund, och genom sina uppdrag för staden, har varit med om, och fått insyn i, många tuffa mediegranskningar. Han om någon borde veta hur det fungerar.
Så varför pratar inte Front med GP? Det kan jag bara gissa om. Det kan finnas massor med skäl som jag inte känner till. Men en ganska vanlig orsak är att den som granskas känner sig orättvist behandlad, och tycker att journalisterna bara förvränger det som sägs. Det känns som att redaktionen har en agenda och att reportrarna saknar kunskap om det de granskar.
Ibland är det en berättigad känsla. Det är en del av mediernas förtroendeproblematik. Anders Johansson och jag kommer in på detta i del 3 av vår lilla ”talkshow” om medierelationer.
Men att gömma sig, och enbart kommunicera i egna kanaler, är ingen bra idé för den som vill värna sitt eget förtroendekapital.
En så tuff mediegranskning försätter ett företag och dess organisation i ett kristillstånd. Varumärket, hela affären, kundernas och medarbetarnas förtroende sätts på spel. Som ledare måste man klara att kommunicera även utåt i det läget.
Men den mest effektiva kriskommunikation görs i förebyggande syfte. Det gäller att ha rent och snyggt hemma om du får oväntat besök.
Bra analys!