Fem tips till Göteborg & Co när vi firar 400

Det är många som ännu inte har sett vad som håller på att hända. Men vi som bor i Göteborg har skäl att vara optimistiska. Här är fem konkreta exempel som stödjer min vision om framtidstro för alla. Och lika många att lägga i den andra vågskålen.

I tre långa texter har jag resonerat om Göteborgs vision. Jag landade i att alla vi som bor här ska känna framtidstro.

I stället för den misstro som så ofta speglas i debatten.

Och i stället för floskler om att det ska vara gott att leva här och att vi ska vara snälla mot varandra.

Nu är det dags att bli konkret. Vad finns det för anledningar att se ljust på framtiden? Jodå, på fem områden går det att känna optimism.

För Göteborg & Co och andra som nu planerar stadens försenade 400-årsjubileum borde det vara självklara områden att grunda sin jubileumskommunikation på.

Det är fem områden som beskriver Göteborgs och göteborgarnas största styrkor. Fem områden som vart och ett kan knytas till en övergripande vision om framtidstro för oss alla.

1) Industrins stora comeback

Det är stort symbolvärde i Volvo Cars och Northvolts batterifabrik i Torslanda. Den tar död på det gamla snacket om att ”plåt- och skruvstaden” Göteborg inte hänger med när tjänstesektorn tar över. Industri och tjänster hänger tvärtom ihop.

De traditionella industriföretagen bevisar sin förmåga att ställa om och driva ekonomin och arbetsmarknaden när klimatet, digitaliseringen och teknikutvecklingen helt förändrar förutsättningarna.

Här spelar samarbetet mellan näringslivet och universiteten stor roll. De gränsöverskridande kompetenskluster som skapas runt Astra Zeneca, Sahlgrenska och Lindholmen har stor betydelse.

Den goda utvecklingen speglas också i allt fler nyheter om riskkapital till startupbolag i Göteborg och etableringar av företag som utvecklar digitala tjänster – och som vill vara i närheten av de stora industriföretagen.

Det skapar en god spiral med fler välbetalda jobb, fler jobb i tjänstesektorn, lägre arbetslöshet, högre skatteintäkter och mer pengar till välfärd.

2) Samarbetsförmågan

Göteborgsandan är ett begrepp som fått stark negativ laddning. Av olika skäl. Men förmågan att samarbeta över de traditionella gränserna är också en av Göteborgs stora styrkor. Det är korta beslutsvägar. Människor från olika delar av näringslivet känner varandra väl och har lätt för att hitta en gemensam utvecklingsagenda.

Det är också raka rör till den politiska makten. Numera finns en tydligt uttalad politisk ambition att göra livet enklare för näringslivet, på olika nivåer.

Återigen är batterifabriken ett konkret exempel. Bakgrunden till etableringen beskrivs i Dagens Nyheter. Där betonas beslutsamheten och enigheten på kommunal nivå. Både politiskt och bland tjänstemännen. Lägg särskilt märke till hur samtliga partier i kommunfullmäktige skriftlig tidigt ställde sig bakom Göteborgs långsiktiga åtaganden. Det skulle inte ges utrymme för någon osäkerhet på grund av politisk instabilitet.

3) Gemensam sak för att jobba förebyggande med unga

Trygghetsfrågorna, gängkriminaliteten, våldet, segregationen och det så kallade parallellsamhället är Göteborgs största problem. Men även om det ser mörkt ut just nu finns det anledning att känna framtidstro även på detta område.

Polisen och socialarbetarna brukar uttrycka samma sak: Det krävs tuffare tag mot den samhällsomstörtande brottsligheten – och samtidigt mycket mer förebyggande insatser för unga människor som riskerar att plockas upp av gängen.

Det ena fungerar inte utan det andra.

Även på detta område finns lovande initiativ där näringslivet samarbetar med kommunen.

I Tynnered driver Stena Fastigheter, Volvo Cars och den kommunala fastighetskoncernen Framtiden ett samarbetsprojekt med målet att stadsdelen ska bort från polisens lista över utsatta områden.

Det handlar om aktiv fastighetsförvaltning för att skapa trygga boendemiljöer, men också om konkreta insatser som läxhjälp, frukost i skolan, sommarjobb i bolagen och förutsättningar för entreprenörskap. De goda resultaten i Gårdsten står modell.

I Framtiden har det avsatts 50 miljoner kronor i en ”investeringsfond” för att driva liknande projekt i andra stadsdelar.

4) Möjligheterna att bygga ny stad

Frihamnen, Skeppsbron, Södra älvstranden, Ringön, Lindholmen-Hisingsbron, Centralenområdet, Gullbergsvass, Backaplan, Kviberg-Bergsjön, Gårda, Säve flygplats… det finns hur många centrala, attraktiva men tomma områden som helst.

Göteborgs möjligheter att skapa ny och livfull stadsbebyggelse är en av stadens stora framtidstillgångar.

Många växande städer runt om i världen kan se med stor avund på detta. Konsten är förstås att förverkliga planerna på bostäder, arbetsplatser och handel ­– med ekonomiska kalkyler som går ihop för alla parter. Inklusive de människor som ska bo i nybyggda lägenheter.

Göteborgs stad behöver intäkterna från markförsäljningen men också balansera olika intressen som miljö, stadsbild, kommunikationer och segregation.

Diskussionerna tenderar att köra fast i meningsskiljaktigheter av exploateringsgrad, nybyggnadshyror, blandstad, ”klassisk arkitektur”, arenor och simhallar och trafiklösningar.

Nu skapas en ny organisation för Göteborgs stads planeringsarbete. Förhoppningsvis blir det smidigare processer och kortare beslutsvägar.

5) Infrastruktursatsningarna

Det västsvenska paketet, med statliga och regionala miljarder till nya Hisingsbron, Västlänken och Marieholmsförbindelsen fortsätter röra upp känslor ­– och skapa en frustrerande rörig trafiksituation.

Men de stora statliga satsningarna på infrastruktur var något som Göteborg drömde om och försökte tjata sig till under årtionden. Nu börjar resultaten synas.

Alla gillar inte vad de ser, men om det fungerar som tänkt knyts stora delar av Västsverige ihop till en fungerande arbetsmarknadsregion, där det blir enklare att bo i Skövde och utveckla ny batteriteknik i Torslanda. Eller att bo i Majorna och jobba i Trollhättans rymdindustri.

Det här är också kopplat till logistikbranschens stora tillväxt och mångmiljardinvesteringarna i Göteborgs hamn.

Hamnbanan, där en mycket stor del av Sveriges utrikeshandel transporteras, byggs just nu om till dubbelspår och läggs i tunnel förbi Eriksberg.

Hisingen syns e-handelns snabba utveckling i form av enorma lageranläggningar för unga snabbväxande varumärken, till exempel det snabbväxande Göteborgsbaserade leksaks- och babyprylföretaget Jollyroom.

Fem anledningar att känna misstro

Det går förstås att lägga till andra branscher, trender och faktorer som ger anledning till framtidstro. De nya hotellen och Lisebergs utveckling till exempel.

Men det finns även en annan vågskål.

Här har du även fem anledningar att känna misstro:

1) Förtroendeglappet

Det underskott på förtroende som uppstod för Göteborgs lokalpolitiker efter uppgörelsen om Västsvenska paketet och folkomröstningen om trängselskatt ligger fortfarande kvar. Det blir tydligt både i SOMinstitutets mätningar och i kommentarerna när GP skriver om frågan.

Politikerna anklagas fortfarande av arga medborgare för att sprida lögner, för att mörka de verkliga kostnaderna för Västlänken och för att misslyckas hantera en rad stora samhällsproblem.

Att åsikterna finns och kommer till uttryck är förstås inget problem. Men att misstron växte sig så stark påverkar allas framtidstro.

2) Tystnadskulturen och kriminaliteten

Rapporterna om att socialsekreterare och andra medarbetare i Göteborgs stad skräms till tystnad, eller tystas av sina chefer, är djupt oroande. En stad som inte vågar tala klarspråk har ingen framtidstro

Det är också svårt att tro på framtiden när konsekvenserna av den nya organiserade brottsligheten blivit synlig.

3) Samhällsklyftorna

Oavsett politisk uppfattning är nog de flesta överens om att skillnaderna mellan dem som har mycket och de som inte har något alls påverkar graden av framtidstro. Studerar man skillnaderna mellan så kallade socioekonomiska faktorer som hälsa, utbildning, boende och ekonomi i två så nära stadsdelar som Biskopsgården och Torslanda, är det tydligt att skilda förutsättningar för barn och ungdomar påverkar hur det vuxna livet sedan blir.

4) Infrastrukturen

Den här punkten rymmer både framtidstro och misstro. Trots allt som händer på infrastrukturområdet, inklusive tågsatsningarna, är tåg en sektor som kört fast i Göteborg. Planeringen för nya stambanor mellan Göteborg – Landvetter – Borås – Jönköping – Stockholm fortgår, men tycks hela tiden stöta på nya såväl praktiska som politiska svårigheter.

Den storslagna idén om snabba spår mellan Oslo – Göteborg – KöpenhamnBerlin lever fortfarande. Men verkar helt ha hamnat utanför politikens fokus.

Kollektivtrafiklösningen mellan älvstränderna är fortfarande oklar.

Evenemangsstaden Göteborg lider av brister i infrastruktur på grund av obeslutsamheten när det gäller de nya arenorna.

Den framtida elförsörjningen är också en stor infrastrukturfråga omgärdad av frågetecken. Planer på vindkraftsparker vid Bohusläns kust väcker starka känslor, men beskrivs i samband med nyheten om batterifabriken som en nödvändighet när samhället elektrifieras i allt högre grad. Regeringen ökar nu trycket för att snabba på utbyggnaden. Det kommer att leda till fler misstrogna reaktioner.

5) Luften

Mitt i all euforisk stadsplanering, med boulevarder, nya kontors- och bostadsområden och alla stora möjligheter till central byggnation lyfts då och då ett varnade och sotsvart finger. Avgaser, buller och andra trafikstörningar ställer till det.

Det borde dock vara ett problem som minskar när fordon med förbränningsmotorer fasas ut.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.