Dina hemrutiner avslöjar om du behöver akut hjälp

Pappa respektive mamma fick svårt att klara sig själva hemma. De göteborgska näringslivsprofilerna Ulf Ivarsson och Orvar Hurtig delar erfarenheterna – och känslorna. Nu ligger de bakom en startup med äldre och deras anhöriga som målgrupp.

Tre faktorer avgör om de ska lyckas: Inställningen till personlig integritet, teknisk säkerhet och förmåga att sälja.

Upp ur sängen, ut i hallen, in på toa, ut inom rimlig tid, in i köket för att sätta på kaffet. In i sovrummet för påklädning ­ – eller en stund till i sängen – och sedan frukost i köket.

Och så vidare under dagen. Dag efter dag.

Samma unika invanda rörelsemönster.

Rutiner är ofta en sorts trygghet för en äldre människa. Och kanske för anhöriga som vill veta att allt verkar vara som vanligt med mamma eller pappa.

Men en uppseendeväckande lång sovmorgon. Mer än en timme på toa. Eller en oväntad tur ut i hallen där en dement person tar klivet ut genom ytterdörren.

Då går larmet.

Det där är principen bakom startup-bolaget Moxiam i Göteborg som utvecklat en ny typ av trygghetslarm för äldre.

STARTADE CAPIO

Bakom bolaget finns två av Göteborgs näringslivsprofiler.

Som ung och lovande i Bure var Ulf Ivarsson en gång i tiden med om att starta vårdkoncernen Capio tillsammans med Roger Holtback och Per Båtelson. Då bidrog han till en dramatisk omställning av en konservativ bransch. Därefter har han haft en mångårig karriär i riskkapitalbranschen, bland annat i Nordic Capital.

Ulf Ivarsson, vd Moxiam

Orvar Hurtig har nyss tillträtt som vd för konsultbolaget Consat Engineering. Han har ett förflutet bland annat som globalt ansvarig för Ericssons digitala tjänster, till exempel för självkörande fordon och smarta hållbara städer.

Orvar Hurtig, vd Consat Engineering

Om Ulf Ivarsson är företagsbyggaren är Orvar Hurtig specialisten på digital infrastruktur och hur data förpackas och distribueras under tillräckligt säkra former.

Ulf Ivarsson berättar att han säkert dissat ett tiotal affärsidéer med digitala lösningar som den idérike Orvar Hurtig presenterat genom åren, men att det klickade när det visade sig att båda hade personliga erfarenheter av oron för dementa föräldrar.

Ulfs pappa och Orvars mamma var båda i samma situation.

– Jag befann mig mitt i livet när vi förstod att pappa började bli dement. Barn skulle skjutsas till aktiviteter och jobbet krävde många resor. Mitt under ett styrelsemöte kunde pappa ringa tio gånger. Varje gång tryckte jag på ”kan jag ringa upp senare”, men efter mötet svarade han kanske inte när jag ringde.

Ulf Ivarsson beskriver den ständigt gnagande oron för sin pappa, och det praktiska bekymret att själv bo i Göteborg och ha en syster i Stockholm när pappa i Borås började får svårt att klara sig på egen hand.

DATORN LÄR SIG VAD SOM ÄR NORMALT

De gemensamma erfarenheterna av oron för äldre föräldrar landade i projektet Moxiam, som efter tre års utvecklingsarbete nu lanseras på den svenska konsumentmarknaden.

Tekniken bygger på wifi-kopplade sensorer i bostaden. De registrerar rörelser där datan samlas in, distribueras och analyseras i realtid via Internet.

För varje dag som går skapas ett allt större underlag. Datorn lär sig vad som är normalt för personen i bostaden – och vad som då är ett avvikande rörelsemönster för just den individen.

– Väldigt många har nästan exakt samma individuella rörelsemönster varje dag. Alla har sina rutiner, säger Ulf Ivarsson.

– Om avvikelserna blir för stora, eller rörelserna helt slutar, kan det tyda på att något allvarligt har inträffat som gör att personen behöver tillsyn och hjälp.

När det händer går det ett larm i mobilen hos anhöriga som kan ta kontakt eller göra ett besök.

Om allt är som vanligt är kontrollerna gröna i mobilappen. Gult betyder ett tillfälligt förändrat rörelsemönster som kan vara en indikation på något. Rött är fara på färde.

Men det går också att följa personens rörelser i bostaden i realtid. Just nu är hon i köket. Nu är hon på väg in på toa. Eller varför sitter han framför tv:n klockan elva på förmiddagen, eller vilar på en annan tid än han brukade göra?

Som anhörig kan man också välja att få en notifiering när till exempel pappa har gått upp på morgonen.

– Det är en ganska skön bekräftelse att få. Då kan jag lugna ner mig lite, säger Ulf Ivarsson.

I appen kan den som är anhörig bestämma vem som tillfälligt ska ha tillgång till datan, till exempel under en semesterresa. Vänner, annan familj eller grannen kan då ta över beredskapen ­– och insynen i användarens rörelser.

MÅNGA FRÅGOR OM INTEGRITET

Frågorna om personlig integritet blir förstås självklara. Ulf Ivarsson har fått dem många gånger.

– Det är inga kameror inblandade. Ingen kan se vad du gör, bara om ditt rörelsemönster ändras. Det är viktigt, säger han.

På samma sätt är frågorna om säkerhet och ansvar relevanta. Vem bär ansvaret om något händer utan att det ger utslag i appen? Då kan anhörig leva i en falsk trygghet.

Nyligen avslöjade SVT att hemtjänstens trygghetslarm slutade fungera i många kommuner sedan leverantören bytt ut sin IT-plattform. Konsekvenserna blev förödande.

Därför är både de juridiska och tekniska ansvarsfrågorna känsliga.

– Det kommer alltid finnas felkällor och falsklarm. Det är oundvikligt och det informerar vi om. En dag kanske personen bestämmer sig för att göra något annat än det hon brukar göra, och glömmer att meddela det eller pausa systemet.

Det är inte svårt att sätta sig in i fördelarna för oroliga anhöriga. Men hur upplever de äldre detta?

– De flesta äldre säger att de vill bo kvar hemma och att de vill kunna klara sig själva. Det har med integritet att göra och att man har kvar sitt värde. Sedan säger de också alltid att de inte vill vara till besvär. Men med åldern kommer saker som gör att man behöver mer hjälp.

Men, vill de vara övervakade?

– De säger nog att de inte vill vara övervakade, och detta är väl en viss form av övervakning, men vi är ju noga med att säga att vi inte bryr oss om vad de till exempel gör på toaletten. Det enda vi vill veta är om du rör dig eller inte, och i vilket rum. De som redan prövar systemet känner sig jättetrygga, försäkrar Ulf Ivarsson

Men han medger att Moxiam ännu inte riktigt vet hur enkelt eller svårt det blir att övertyga de äldre användarna.

– Vi har inte haft den dialogen tillräckligt länge. Men vi tror att majoriteten av köpbesluten kommer att tas av anhöriga.

TRÖG START PÅ FÖRSÄLJNINGEN

Hittills har investeringen för att utveckla tjänsten tagits av Ulf Ivarsson och Orvar Hurtig själva. Men nästa steg är större. Nu handlar det om att nå ut på en global marknad. Då handlar det om att bygga partnerskap och etablera robusta supportorganisationer. 

Hittills finns bara ett 30-tal svenska användare, varav flera är pilotanvändare under utvecklingstiden.

Moxiam har inte fått upp farten i försäljningen eller fått särskilt mycket uppmärksamhet alls för produkten. Marknadsföringen är tänkt att skötas via sociala medier och försäljning via en hemsida.

Men när Moxiam pitchar projektet för tänkbara andra intressenter lägger man fram fakta om hur stor marknaden är både på hemmaplan och globalt. Den är snabbt växande eftersom utvecklad vård och förändrad livsstil ökar livslängden för människor i länder med hög ekonomisk standard.

I EU-länderna, plus Storbritannien, Norge och Schweiz, är nu omkring 19 procent av befolkningen 65 år eller äldre, enligt Moxiams material. I USA är det 17 procent och i Kina 12 procent.

Andelen som utvecklar demens närmar sig tio procent av alla som har passerat 65-strecket.

PRENUMERATION FÖR KONSUMENTER

Moxiam vänder sig till en konsumentmarknad med en prenumerationsmodell. Priset är satt 249 kronor i månaden, plus självkostnad för inköp av hårdvaran.

Konkurrensen kommer från traditionella larm via mobilnätet. Svagheten då är att användaren måste komma ihåg att ta på sig sin mobila enhet. Fördelen är förstås att det fungerar även utanför bostaden.

Det finns dock ett par system som bygger på samma principer som Moxiam.

– Och det finns mängder mer olika system som ger realtidsinformation, men de relaterar inte till den äldres normala rörelsemönster i hemmet, säger Ulf Ivarsson.

Det finns också ett utvecklingsspår för en tjänst för professionella användare inom den kommunala omsorgen.

Både hemtjänsten och äldreboenden skulle kunna använda systemet för att höja sin servicenivå och som ett planeringsverktyg för att styra resurserna bättre.

Ett tredje användningsområde är att använda de data som samlas in på aggregerad nivå för forskning.

– Då handlar det om data som är anonymiserade. Vi sparar inte en massa persondata, säger Ulf Ivarsson som själv anser att detta affärsprojekt är det näst mest betydelsefulla han varit inblandad i. Han håller det som tvåa efter skapandet av Capio. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.