Dimmorna ligger kvar över Göteborg

Börsen och bostadsmarknaden är dopade. Människor börjar återgå till en livsstil som om det otänkbara har blivit det nya normala. Men mycket är fortfarande oklart om jobben, ekonomin och framtiden för Göteborgsregionen.

Hur blir det med EU:s handelsavtal med Storbritannien, pandemins långsiktiga effekter på hälsa, ekonomi och samhällsstrukturer, relationerna med Kina samt USA:s liv efter Trump och hans impulsdrivna kaoskommunikation?

Efter rapportbeskeden från Sveriges stora exportföretag och EU:s rekordlånga toppmöte om långtidsbudgeten och coronakrispaketet skulle det ha klarnat något. Men vi lever i motsägelsefulla tider, och det är svårt att veta vart allt tar vägen nu.

Här är sju besked som talar för mindre dramatik än väntat:

1. Volvo Cars information om att marknaden återhämtar sig. De planerade neddragningar i produktionen i Torslanda ställs in.

Sammanslagningen med Geely och börsnoteringen har visserligen lagts på vänt, men Håkan Samuelsson är en av inte så många storföretagsledare som vågar säga att efterfrågan är tillbaka. Dessutom med vunna marknadsandelar för det svenska bilmärket.

2. De stora infrastruktursatsningarna och kontorsskraporna fortsätter att sysselsätta Göteborgsregionens byggsektor.

De enorma investeringarna syns runt om i hela Göteborg, med byggkranar, avspärrningar och diverse infernaliska trafikhinder som kan få vilken tågälskare som helst att snyfta av frustration och desorientering.

Det är ändå konkreta påminnelser om att det satsas och att någonting stort håller på att hända med Göteborg.

3. Ericssons framgångar på 5G-marknaden, delvis på kinesiska Huaweis bekostnad, är viktiga för Göteborg på flera sätt.

Lindholmen är ett viktigt utvecklingskluster inte bara för Ericsson, utan också för tekniken bakom självkörande bilar och uppkopplade prylar och system inom life science och andra branscher.

Det betyder mycket för Göteborgsregionens utsikter att storföretag som Ericsson, de båda Volvo-koncernerna och Astra Zeneca inte tvingas dra ner på forskning och utveckling.

4. Bostadsmarknaden har inte kollapsat som många befarade att den skulle göra.

Trots stigande arbetslöshet, den monumentala osäkerheten om vart konjunkturen tar vägen, och de långsiktiga följderna för samhället och ekonomin, fortsätter priserna stiga både på lägenheter och villor.

Förklaringen ligger väl sannolikt i dopingen av marknaden, med fortsatt och långsiktigt låga räntor samt amorteringslättnaderna. Men det kan också ses som ett styrkebesked från Göteborgs arbetsmarknad. Det finns fortfarande efterfrågan på specialistkompetens med höga utbildningar och goda löner. Framtidstron finns kvar.

5. Näringslivets kompetensväxling skyndas på.

SKF, Volvo Cars och AB Volvo är tre exempel på företag som säger rakt ut att en del av förändringarna på personalsidan inte alls är relaterade till corona, minskad efterfrågan och behov av att sänka kostnaderna. Istället handlar det om att byta ut en del medarbetarna mot andra – som har andra mer relevanta kunskaper.

På HR-språk kallas detta för ”kompetensväxling”. Ut med det gamla och in med det nya.

Med fackligt språkbruk borde det istället göras med ”kompetensutveckling av lojala medarbetare”.

Båda perspektiven går att förstå. Men avgörande är insikten om att teknikutvecklingen, och framförallt digitaliseringen, nu går så snabbt att kompetens åldras snabbare än en genomsnittlig civilingenjör hinner räkna in sina första gråa hår. För många företag är det bra och helt nödvändigt att förändra strukturen på sin ”viktigaste resurs”. Annars kommer de att förlora sin förmåga att tävla om kunderna och marknadsandelarna.

En annan, mer besvärande sida av denna utveckling, är att automatisering och maskiner tar över allt fler jobb. Det är inte bara ny kompetens som efterfrågas av medarbetarna, utan också så hög specialisering och kreativ förmåga att algoritmerna får svårt att hänga med.

6. Den ekonomiska stats- och centralbanksdopingen håller inte bara världens börser på ett sprudlande humör.

Guldpriset rusar mot nya toppar när pandemin skördar nya offer i skrämmande takt runt om i världen. Spänningarna runt Kinas agerande tilltar och det konstigaste presidentvalet i modern amerikansk historia närmar sig.

Men mäklarna och robotarna som jobbar för att börserna ska fortsätta snurra runt verkar inte så bekymrade.

Dopingen håller även Göteborgsföretagens exportkunder under armarna och frigör finansiellt utrymme för investeringar, forskning och utveckling. Även den svenska regeringen och dess samarbetspartier lär följa upp krispaketen med stimulanspaket för att motverka arbetslösheten. Det skapar affärsmöjligheter även i Göteborg.

7. Så kallad grön teknik och omställningen till fossilfritt samhälle betonas i de olika ekonomiska stimulanspaketen.

Det gäller EU-överenskommelsen, och med all säkerhet de inhemska svenska stimulanser som nu förbereds.

Det skapar nya möjligheter för företag som skaffat sig en genuin hållbarhetsprofil, och särskilt för dem som utvecklar nya produkter och tjänster för hur vi producerar, distribuerar och konsumerar energi i olika former.

Här finns också möjligheter för entreprenörer och mer etablerade företag som förstår sig på hur människors levnadsvanor påverkas av det som händer nu.

Och här är sex mer oroande tecken:

1. Arbetslösheten växer, liksom klyftorna på arbetsmarknaden.

Det kan leda till mer social oro, ökad otrygghet i stora städer, minskad köpkraft och lägre skatteintäkter. Värst slår det mot de unga och andra som står långt från arbetsmarknaden, som det brukar heta när politiker pratar om människor som av olika skäl har svårt att få jobb.

Till och med under den långa raden av högkonjunkturår har ansträngningarna att få in fler människor med låg utbildning och dåliga kunskaper i svenska språket till stor del misslyckats.

De har blivit kvar i bidragsberoende. Nu blir det ännu svårare.

2. Handels strukturomvandling ser ut att bli dramatisk.

Det påverkar inte bara små butiker och stora kedjor. Det kommer också att förändra förutsättningarna för stadsutveckling. Fastighetsägare, stadsplanerare, politiker och entreprenörer behöver tänka mer än bara nytt, för att skapa levande städer som drar till sig många människor med tjocka digitala plånböcker.

3. USA:s alltmer vilsna position i världen.

Den okontrollerade utvecklingen av virusspridningen påverkar hälsa, ekonomi och förtroende för samhället och politiken. Till det kommer Trumps osvikliga förmåga att ställa till det i de internationella relationerna.

Det skapar bland annat osäkerhet om USA som exportmarknad för svenska företag, och för svenska företags europeiska kunder. Och det rubbar de politiska maktförhållanden vi vant oss vid. Oförutsägbarhet brukar inte uppskattas av näringslivets och finansmarknadens aktörer.

4. Den kommersiella fastighetsmarknaden.

Vi är rätt många som spekulerar i att ändrade jobbvanor med hemarbete och digitala möten kommer att påverka kontorsmarknaden.

Handelns dramatiska strukturomvandling, som jag beskrev senast, skapar stora gluggar på citykärnornas bästa affärsgator. Med konkurser och många kunder som dessutom kan få svårt att betala hyran borde de kommersiella fastighetsbolagen få det kärvt framöver. Det skulle i sin tur sätta press på banker, andra kreditgivare och börsen.

Men allt verkar vara lugnt än så länge. Marknaden har inte alls kraschat. Göteborg gick in krisen med ett stort underskott på attraktiva kontorslokaler. Efterfrågan finns kvar och hyresnivåerna verkar inte ha påverkats så mycket.

Castellums vd Henrik Saxborn skriver om ”de svåra frågorna” i företagets halvårsrapport:

” Även om Castellum tycks klara av den akuta delen av krisen på ett bra sätt återstår att bedöma de långsiktiga effekterna. Hur kommer den globala och den svenska ekonomin att utvecklas de närmaste åren? Vilka blir effekterna på vår bransch av de beteendeförändringar som kan bli en mer permanent följd av coronakrisen? Vad innebär de enorma stimulanser som initierats av världens riksbanker för räntor och inflation de kommande åren? Och hur kommer dessa att påverka avkastningskravet på de tillgångar som ger positiv avkastning, t.ex. fastigheter och aktier?

5. Besöksnäringarna i Göteborg lider under pandemin.

Astronomiska intäktsbelopp har gått förlorade denna sommar. Det drabbar både stora och små företag, och det går förstås ut över människors jobb och försörjning. Men det får även stora långsiktiga konsekvenser för hela Göteborgsregionen.

Enligt GP, som bland andra har pratat med Göteborg & Co:s utvecklingschef Ossian Stiernstrand, kommer Göteborg tappa 14 miljarder kronor i turismintäkter under sommaren. Lisebergs stängning slår hårt mot det kommunala bolagets ekonomi. Men den går också ut över privata hotell, krogar och handel.

Göteborgshotellen har 30-35 procent av sin normala sommarbeläggning, som brukar vara 100 procent. Samtidigt har priserna också pressats.

Det pågår och planeras för flera nya stora hotellbyggen i Göteborg. De kalkylerna bygger på att både turistsäsongen och affärs- och konferensmarknaderna ska ha samma goda tillväxt som under de senaste tio åren.

Ossian Stiernstrand gör en annan klok reflektion i GP-artikeln. Göteborgs status som evenemangsstad har fått sig en knäck. De stora evenemangen, och folklivet som de bidrar till, har betytt mycket för Göteborgs varumärke som attraktiv plats att leva, studera och arbeta på. Det har varit ett viktig bidrag till näringslivets kompetensförsörjning.

6. Göteborgs kommunala förmåga har blivit än mer ifrågasatt än tidigare.

Då talar jag inte enbart om smittspridningen på äldreboenden och anställningsförhållanden inom hemtjänsten.

Pandemin pressar den kommunala ekonomin. Kostnaderna ökar, till exempel i form av att fler blir beroende av försörjningsstöd. Skatteintäkterna minskar.

Lika problematiskt är att det besvärliga politiska läget i kommunen gör det så förtvivlat svårt att komma fram till beslut i stora frågor som rör organisation, stadsplanering och visioner för stadens utveckling.

Gång på gång visar Göteborgs kommunala organisation upp sin närmast generande oförmåga att samordna planeringen och kalkylerna av stora projekt. Arenorna, Frihamnen, Skeppsbron, badet med mera med mera.

Det är inte en coronaeffekt, jag vet. Men i det läge som pandemin har satt Göteborgsregionen i behöver stadens politiker kliva fram med större beslutsamhet, mindre grälsjuka och mer jävlaranamma. Tack.

2 kommentarer

Lägg till din

Särskilt sista punkten är relevant och oroande. Men, med återinfört tjänstemannaansvar skulle vi väl snart inte ha några tjänstemän kvar…och bevare oss för det för då skulle väl besluten tas på politikernivå direkt (?).

De flesta tjänstemän jag har mött i Göteborg känner och tar nog stort ansvar. Det finns undantag och ibland en missuppfattning om vem man är till för. Men som helhet, stort ansvar. Jag tror det sitter i dålig organisation och en politisk styrning som har sina problem.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.