Cityhandeln får be till högre makter

När storstädernas krogar, frisörer och butiker går på knäna, har den lokala servicenäringen istället fått ett uppsving. Pendlare som jobbar hemma erbjuder en oväntad chans till revansch ­för samhällen som håller på att somna in.

På mindre orter, på pendlingsavstånd från storstädernas citykontor, rapporteras frisörer och lunchrestauranger gått oskadda genom pandemin. De sägs ha fått fler kunder och ökad omsättning.

Jag har inte kollat med egna ögon, så det är en andrahandsuppgift som får tas för vad det är. Men jag bedömer den som tillförlitlig, även om det säkert skiljer sig från ort till ort.

Samtidigt har nya relationer skapats mellan kunder och de lokala småföretagarna. Nya mötesplatser har uppstått och de sociala kontakterna har stärkts.

Det där sker samtidigt som butiksdöden på Kungsgatan och i övriga Göteborgs city skördar nya offer varje dag.

Bekvämt med nära service

Både anställda och arbetsgivare har inte bara lärt sig uppskatta att jobbet kan utföras hemifrån. De har också upptäckt bekvämligheten med serviceutbudet i sitt närområde. Och företagen har anpassat sig till en ökande efterfrågan.

Om detta blir en bestående förändring blir det en sorts revansch för mindre städer och kommuner. Det blir en motkraft mot storstädernas dragningskraft och handelns strukturomvandling.

– Pendlarna är en outnyttjad tillgång för de mindre städerna, om man få dem att tillbringa mer tid på hemmaplan och konsumera där, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut.

Jag når honom på mobilen i hans stuga i Hälsingland. Han har jobbat därifrån under pandemin. Själv sitter jag med mina digitala arbetsverktyg i ett 1800-talshus i det vilda norra Dalsland.

Ett förändrat beteende i yrkeslivet kan bli en möjlighet att göra småstädernas stadskärnor mer attraktiva igen.

En ojämn kamp

Men det är en mycket ojämn kamp. För pandemin driver också på den stora strukturomvandlingen för handeln, med dramatiska effekter för de mindre orterna.

– Frågan är om småstaden kan överleva eller utarmas och dö en långsam död, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Tillsammans med forskarkollegorna Oana Mihaescu och Jan Jörnmark kom han i slutet av juni ut med boken Småstadens kamp, som handlar om hur mindre städer behöver arbeta strategiskt för hävda sin attraktivitet.

Boken utgår från den mångåriga samhällsomvandlingen med människor som söker sig till större städer med ett lockande utbud av konsumtion, kultur, nöje och service. Samtidigt som handeln genomgår en dramatisk förändring med såväl stora externa köpcentra som praktisk och prispressande global e-handel.

Det har dränerat mindre städer på arbetstillfällen, människor, köpkraft och serviceutbud.

Coronakrisen eldar på denna utveckling.

– Det som pågår nu är den största strukturomvandlingen för handeln på 100 år, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Människor som tidigare drog sig för att handla på nätet har nu brutit igenom en barriär. Det har skyndat på ett helt förändrat köpbeteende med minst tre, fyra år.

”En enorm press”

Resultatet blir att handelns traditionella affärslogik försvinner. Både små handlare och stora kedjor har svårt att hantera priskonkurrensen från storskaliga globala e-handelsaktörer.

– Det är enorm press. Många handlare kommer att få det oerhört tufft och det får väldigt stora konsekvenser, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– De stora kedjeföretagen inom handeln har haft en affärsmodell som gått ut på att hitta så många attraktiva butikslägen som möjligt. De har byggt lönsamhet genom att ha ett stort butiksbestånd. Det kommer inte att funka längre. Och de första butiker som läggs ner är i småstäderna för att marginalerna är lägst där.

Butikslokalerna kommer att behöva fyllas med något annat. Annars riskerar staden eller det mindre samhället att hamna i en nedåtgående spiral ­– och bli oattraktiv för besökare.

– Får man vakanser inne i en stad är det rena döden. Tomma lokaler och dött inne i stadskärnan är precis det man absolut inte vill ha. Då väljer folk att inte vara i innerstaden.

Dags att tänka nytt

Lokala beslutsfattare kan sluta drömma om en ny HM-etablering eller andra butikssatsningar, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det kan de glömma. Man måste börja tänka helt nytt om stadsutveckling och hur man bygger attraktiva stadskärnor.

Men en del av utvecklingen under pandemin tänder också ett hopp hos näringslivet på pendlarorterna.

Pendlarna som stannar hemma skapar ett ökat kundunderlag, och en möjlig kritisk massa som det går att bygga ny service och nya tjänster för.

En attraktiv stadskärna innehåller både boende, arbete, konsumtion, upplevelser och möten. Den behöver vara levande och fylld av upplevelser både dagar, kvällar ­– och nätter, enligt forskarna vid Handelns Forskningsinstitut.

– Typiska pendlarstäder har stora möjligheter. De har ofta fördelen av stor inflyttning fortfarande, med folk som pendlar, men som genom coronakrisen har börjat jobba mer hemifrån. De tycker kanske samtidigt att det är lite tråkigt, men har ofta höga inkomster.

Nytt sätt att jobba hemma

Ett exempel på hur man kan tänka nytt är att fylla tomma lokaler med billiga och enkla kontorshotell, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

– Människor kan jobba därifrån istället för att varje dag i veckan åka in till storstaden. Det skulle skapa dynamik där människor med olika kunskaper möts, mer underlag för service och restauranger men även handel i utvecklade innovativa former.

Allt handlar om att förtäta på en ganska liten yta under de flesta av dygnets timmar. Det skulle kunna göra mindre städer till vinnare.

– Det kan bli ett jätteuppsving. Pendlarna är orealiserad jättetillgång. Men städerna har ofta inte gjort något alls för att ta hand om den resursen. Tänk om vi skulle kunna får dem att stanna kvar i stan några eller någon dag i veckan, istället för att åka direkt från hemmet till järnvägsstationen.

– Det blir en positiv spiral med fler företag och en högre omsättning i centrum. Men det kommer ändå alltid vara de stora städerna som drar till sig mest folk, säger Sven Olov Daunfeldt, som inte tror på att en ny grön våg skulle ta över de flesta människors längtan till storstadslivet.

FYRA SNABBA:

  • Coronakrisen driver på den största strukturomvandling handeln genomgått på 100 år. Både stora butikskedjor och småbutiker slås ut när allt fler börjar använda e-handel.
  • Mindre städer och samhällen drabbas hårdast av att stadskärnorna blir öde med tomma butikslokaler.
  • Restauranger, frisörer och andra serviceföretag har det tufft under coronakrisen. Men på pendlarorterna runt storstäderna blomstrar dessa företag.
  • Förändrade vanor med distansarbete och minskad pendling kan bli en del av räddningen för de mindre städerna och skapa helt nya affärsmöjligheter.

9 tankar på “Cityhandeln får be till högre makter

  1. Vi behöver även reformer som gynnar den cirkulära ekonomin – alltså reformer som gynnar köp av tjänster framför köp av nya produkter. Det måste bli lönsammare att laga, återbruka och återvinna. Avskaffa momsen på köp av tjänster och höj skatterna på transporter/import av varor. Det skulle gynna våra innerstäder och våra orter genom att fler hantverksföretag (skräddare, skomakare, möbeltapetserare, fönsterhantverkare, målare, snickare, möbelsnickare etc) skulle kunna etableras i städerna/på orterna. ”Regeringen har beslutat om en nationell strategi för cirkulär ekonomi som pekar ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. Detta är en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.” https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/07/sverige-staller-om-till-en-cirkular-ekonomi/

  2. Intressant och skarpsynt analys av innerstadens utmaningar och pendlarorternas möjligheter.
    Det lokala köpcentret Solkatten i Lerum
    med 20 butiker och ca 1,3 milj besökare per år har efter en 20 procentig
    nedgång i besöksantalet under mars/april
    återhämtat sig starkt och ligger nu i juli över
    2019 års besökssiffror med 3,1%.
    Merparten av butikerna visar försäljningsökningar på mellan 5-30%.

    Christer Harling

    1. Tack för den lägesrapporten Christer. Med din bakgrund och erfarenhet av cityutveckling i Göteborg har du ju ett unikt perspektiv på utvecklingen nu.

  3. Tack för mycket intressant läsning. Sverige är i behov av politiska reformer som skapar förbättrade möjligheter för verksamheterna i innerstäderna. Stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet skulle kunna utvecklas i innerstäderna genom så kallade Business Improvement Districts (BIDs). I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och en gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram. Även renhållning och säkerhet åtar man sig gemensamt. Ett BID bygger på offentlig och privat samverkan i ett tydligt avgränsat område som regleras i en lagstiftning. Den lyckade satsningen på att revitalisera miljöer i New York City genom BID har gjort staden till en förebild för modellen som nu även tillämpas alltmer i Europa – främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. Vi har även varianter av BIDs i Sverige men vi saknar ett tydliga spelregler för BIDs genom lagstiftning.
    Läs mer på: – http://www.bidsinsweden.se

    1. Tack Torbjörn! Jag vet ju att du brinner för BID. Det går liksom inte att missa 😉 Men behövs det verkligen lagstiftning eller politik på annat sätt för att få ihop den typen av satsningar där många olika aktörer gör gemensam sak för att skapa attraktiva miljöer? Det ligger liksom i allas intresse, även de kommersiella aktörernas. Vad skulle de politiska reformerna innehålla, som du ser det?

      1. Tackar. Den politiska reformen är en svensk BID lagstiftning enligt motion 2017/18:363https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H502363
        En BID-lagstiftning skulle innebära en riktad skatt till investeringar och förvaltning av och ökad trygghet i offentliga miljöer. (kan jmf med trängselskatten som är en riktad skatt för investeringar i infrastruktur).
        De kommersiella aktörerna har ofta ett starkt engagemang om det rör sig om lokala företag. Med ökat institutionellt/globalt ägande i fastighetsbranschen minskar tyvärr den lokala närvaron och det lokala engagemanget. Vi har även globala aktörer inom handeln – exvis Amazon – som också visar ett minskat lokalt engagemang. En lagstiftning skulle ge tydliga spelregler för Sverige som marknad. Tydliga spelregler skapar förutsättningar för stabilitet och långsiktighet på ett nationellt plan. Genom en lagstiftning hindrar man även uppkomsten av sk ”fripassagerare”, alltså företag som gärna tar del av värdeökning/ökade vinster utan att bidra med medel till gemensamma investeringar. I Sverige har vi haft BID-liknande organisationer sedan en längre tid tillbaka, och uppkomsten av dem är ofta – precis som i övriga delar av världen – att handeln i innerstäderna blivit pressad av externhandeln. Utmaningen för de svenska varianterna är ofta finansieringen och kontinuiteten, eftersom vi i Sverige normalt driver den här formen av samarbeten i projektform. I Sverige får inte heller centrumbolagen tillräckligt med ekonomiska muskler för att anta utmaningen från externhandeln. Västerås (handelsplatsen Eriksberg) och Sundsvall (Birsta) är väldigt tydliga exempel på hur ödsliga innerstäderna kan bli genom starka externhandel som inte kan mötas. I centrala Göteborg splittrades tyvärr centrumbolaget i två falanger pga tuffa utmaningar och svag ekonomi.

  4. Mycket intressant läsning. Stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet genom Business Improvement Districts – BIDs: Det är läge för en svensk BID-lagstiftning. Sverige behöver politiska reformer som skapar förbättrade möjligheter verksamheterna i innerstäderna. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och en gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram. Även renhållning och säkerhet åtar man sig gemensamt. Läs mer på: http://www.bidsinsweden.se

  5. Trenden var redan tidigare att kunderna vill ha riktade, tajmade erbjudanden för ökad bekvämlighet och spara tid, men samtidigt veta att priset är rätt.
    9 av 10 kunder vill ha personifierade erbjudanden visar forskningen. En butik vårdar kunden men inte kunddatan på samma sätt som E-handeln gör. Man måste bli lika vassa som e-handeln för att överhuvudtaget bli ett alternativ på sikt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.