Investeringarna och kompetensen.
Det är detta allt hänger på nu.
Om vi bortser från arga leken med de just nu alltmer förtvivlade ropen över Engelska kanalen, är det riskpengarna och kunskaperna som avgör Göteborgsregionens framtid.
Kommer de västsvenska företagen fortsätta ligga i Sverigetoppen vad gäller investeringar i forskning och utveckling?
Kommer de att klara av kompetenslyftet som krävs för att fixa digitaliseringen och den stora gröna omställningen?
Den som pandemin och klimatkrisen drivit på så chockerande snabbt.
I mitten av november släppte min gamla arbetsgivare Business Region Göteborg en rapport som visade att Göteborgsregionen klättrat upp på en nationell förstaplats i den prestigefyllda tävlingen om vem som satsar mest på forskning och utveckling.
Som budskap är det ju helt suveränt, om man som BRG jobbar med att skapa intresse för etableringar och ny kompetens till regionen.
Sveriges främsta kunskapsstad. Nationens hjärna. Och samtidigt dess pumpande hjärta. Där vill man vara.
Grattis till mina gamla arbetskompisar på kommunikationsavdelningen. Där har ni ett guldmaterial till fortsättningen på berättelsen om Göteborg – att sprida långt utanför regionens gränser.
Hjärna och hjärta påverkas
Men statistiken är från 2019. Och nu har pandemin förändrat en del. Den har påverkat både hjärnan och hjärtat. Smaken för investeringar är inte vad den varit. Lukten av nya jobb försvagas.
Bara två veckor efter att BRG-rapporten släpptes tog jag del av Revästs seminarium ”Återhämtning på skör grund”, om konjunkturläget och framtidsutsikterna post pandemin.
Rudolf Antoni, Svenskt Näringslivs rockande regionchef medverkade. Hans band Domesticated Riot har precis släppt ny musik, men det var förstås inte anledningen (vi pratar inte Skavlan här…).
Tillsammans med LO-distriktets bas Bengt Forsling uttryckte Rudolf Antoni en påfallande enig oro. För fallande investeringar – och för kompetens som är i skriande behov av uppdatering.
Forsling på arbetarnas LO och Antoni på arbetsgivarnas Svenskt Näringsliv håller ofta med varandra. I varje fall när det inte är avtalsrörelse.
I det här fallet är det fullt logiskt. Grejerna hänger förstås ihop. Att bygga upp ny kompetens hos medarbetarna är en investering som ska bära långsiktig frukt. Det utvecklar både människor, företag och affärer.
Att satsa på forskning och utveckling av helt nya tjänster och produkter bygger också kompetens.
Både investeringar och kompetens hänger sedan ihop med hur attraktiv Göteborgsregionen uppfattas – nationellt och internationellt.
Stora investeringar drar till sig kompetens utifrån. Företagen och jobben följer sedan människorna.
40 procent har brist på pengar
8 december släppte Svenskt Näringsliv resultatet av sin Företagarpanel, där 785 svarande företag ger sina egna framtidsprognoser. Där framgår det att den ökande smittspridningen som väntat brutit den snabba ekonomiska uppgången efter sommaren.
Den mest oroande informationen här är kanske hela fyra av tio företag i Västra Götaland nu har finansierings- eller likviditetsproblem. Hälften av dessa företag bedömer att de inte kan överleva första kvartalet 2021.
– Företag som under sommaren vågade nyanställa ringer nu och frågar om det går att permittera de nyanställda”, sa Rudolf Antoni under paneldebatten.
Och när de ekonomiska reserverna är tömda släcks möjligheterna att investera och kompetensutveckla.
37 procent av Göteborgsföretagen som medverkar i panelen uppger att de minskat sina investeringar jämfört med för ett halvår sedan.
Störst nedgång rapporterar de medelstora företagen, med upp till 50 anställda. Företag inom handel och export har minskat mest på sina framtidssatsningar.
Rudolf Antoni igen:
– Den stora oron är investeringsviljan. Visst handeln, besöksnäringen och transport/resor är hårdast drabbad, men den låga investeringsviljan spiller över på sektorer som går bra. Jag ser en risk för investeringarna i forskning och utveckling för framtiden. Vågar man inte satsa där är det bekymmersamt.
Omställningen skyndar på satsningar
Motbilden finns också. Näringslivets, industrins och samhällets omställning mot digitalisering, elektrifiering och lösningar för att vända klimatkrisen skyndar på investeringar som egentligen låg några år längre fram i planerna.
I nyhetsflödet den senaste månaden har vi till exempel noterat Volvo Cars 700-miljonerssatsning på el-motorer i Skövde och SKF:s nya huvudkontor med ett nytt globalt finanscenter i Göteborg.
Och mitt i den nya konjunkturknäcken blir det tydligt vilken fördel Göteborg har av sin position i de globala handels- och tillverkningskedjorna.
När USA och Europa slåss mot virusdöden är det de lokala tjänstemarknaderna som tar största smällen. Tillverkningsindustrin har repat sig oväntat snabbt. Exportchefsindex har ökat ett par kvartal i rad.
Kina har tagit sig ur pandemins grepp, och fungerar nu som världsekonomins motor. Människorna är tillbaka i fabrikerna. De globala leverantörskedjorna har reparerats snabbare än väntat.
Jobben som försvinner får konsekvenser
Men om investeringsviljan är det som oroar mest vad gäller Göteborgs konkurrensförmåga på längre sikt, så är det utvecklingen på arbetsmarknaden som är verkligt oroande i nuet.
Business Region Göteborgs konjunkturrapport, årets fjärde, kom 10 december. Där pekar konjunkturbarometern på ”svagare än normalt”, vilket är en förbättring från ren lågkonjunktur ett kvartal tidigare.
På plussidan finns byggsektorn som fortsätter vara stark på grund av de stora infrastrukturprojekten.
Men handelns tillbakagång och den andra vågens brutala slag mot krogar och besöksnäringen är de stora minusposterna.
En stor del av rapporten ägnas därför konsekvenserna på arbetsmarknaden av varsel och uppsägningar i de fysiska butikerna, krogarna och hotellen.
Besöksnäringen står inte för särskilt stor del av landets BNP. Men den är mycket betydelsefull på andra sätt.
I de här branscherna finns jobb för människor utan högre utbildning, för unga och för människor som relativt nyligen har kommit till Sverige. När de jobben försvinner förstärks också de sociala problem som kopplas till brister i integration och utanförskap.
I november hade Göteborgsregionen 23,2 procents arbetslöshet för utrikes födda ungdomar.
Nästan var fjärde saknade jobb.
Inte bara i Göteborg.
De flesta andra europeiska större städer plågas av samma sak. Det vill till att världshandel, forskningsinvesteringar och kompetenslyft ska klara av att täcka upp för de förlusterna.
Ropen över kanalen tystnar
Ropen över engelska kanalen tystnar vilken sekund som helst. När det här skrivs meddelar Boris Johnson att det är högst troligt inte blir något nytt handelsavtal med EU.
Det är dags för företagen att börja förbereda sig, meddelar han.
Hög tid, kan man tycka.
Men i praktiken har Brexit redan hänt. Oavsett avtal eller ej blir det svårare och krångligare efter nyår, att göra affärer med Göteborgsregionens sjunde största exportmarknad.
Tråkigt för Göteborg. Inget vidare för Boris Johnsons ö-rike.
I år landar Storbritanniens BNP-ras på 10,6 procent, enlig BRG:s sammanställning av tillgängliga data.
Sverige klarar sig med minus 3,5 procent.
