Kom verkligen Erik Selin ridande på en vit springare till ceremonin med spadtag 2.0 för Karlatornet?
Kan det stämma?
Eller sträckte han bara ut en hand för att dra upp en nödställd Ola Serneke ur leran på Lindholmen? Bara för att göteborgare hjälper varandra. Änna.
Eller var det rent av så att Selin såg livräddningen som en av de mest lukrativa affärsmöjligheter han skådat – sedan sin spännande ungdom på det sorgliga 90-talet?
De två Göteborgsbolagen Balder och Serneke går alltså samman om höghusbygget på Lindholmen. Karlatornet har stått still snart ett helt år under Sernekes jakt på ny finansiering av projektet.
Korthusen rasade
För 30 år sedan rasade Göteborgs finans- och fastighetsmarknad ihop som korthus. Konsekvenserna blev mycket stora för hela Sverige. Finansbolag gick omkull, byggare konkursade, stora fastighetsägare fick lämna ifrån sig alla sina tillgångar, arbetslösheten sköt i höjden, bostadspriserna rasade och staten fick gripa in för att rädda hela systemet.
Göteborg mådde verkligen uselt. Ganska många år därefter.
Men den 24-årige Erik Selin tog risker som ingen annan kunde ta. Det var i det glåmiga affärsklimatet då som han grundlade sitt stora fastighetsimperium.
Den unge oförvägne grabben köpte, när alla andra ville sälja.
”Det var ju så billigt att köpa då. De skänkte nästan bort grejerna”, sa han när jag i GP porträtterade stadens nye fastighetskung 2008.
På 90-talet köpte han med hundra procent lånade pengar när de desperata bankerna tvingade sina stora kunder att sälja.
”Men han gjorde inga affärer där hyresintäkterna inte var rejält mycket högre än husens kapital- och driftkostnader. Det låter som en ganska enkel regel. Men då var den helt nyskriven”, skrev jag i den långa intervjubaserade artikeln.
Jag syftade på att bankerna före kraschen frikostigt lånade ut med förväntad värdestegring som säkerhet – i en pyramidspelsliknande affärslogik.
Det kan vara värt att komma ihåg den bakgrunden när Erik Selin och Balder nu gör en spektakulär affär med en annan utpräglad risktagare i Göteborgs bygg- och fastighetsbransch. Ola Serneke kan också beskrivas som oförvägen.
Två ess som kanske gillar varandra
Det finns även en annan pusselbit om Erik Selin i den där artikeln från 2008. ”Han satsar lika mycket på människor som han gillar, som på kalkyler som ser bra ut på pappret”.
Selin och Serneke, de två essen, kanske helt enkelt gillar varandra.
Och det är lite så som affären presenteras. Erik Selin och hans Balder kommer till Sernekes undsättning. Karlatornet kan börja byggas igen. Göteborgs nya citysiluett är räddad.
De två essen hade snackat lite löst om saken flera år. Nu var det dags att sätta spaden i marken.
I GT beskriver den fristående ledarkrönikören Csaba Perlenberg händelsen som en julklapp till göteborgarna. Ett konkret resultat av Göteborgsandan när den är som bäst.
Men Sernekes aktieägare var inte lika glada. 22 procent av börsvärdet gick förlorat på en eftermiddag.
Analytikerna tittade på affärens kända villkor och drog två uppenbara slutsatser:
- Serneke var illa ute.
- Selins Balder får mycket – för lite pengar.
Eller som Dagens Industris kommentator Richard Bråse formulerar det:
”Aktiemarknaden hade räknat med att Ola Serneke skulle dra upp en jättekanin ur hatten och aktien har handlats upp 50 procent den senaste månaden. Om det är någon som ser ut som trollkarl i den här uppgörelsen är det Erik Selin.”
Visst är det skönt att tänka tillbaka på good old times – ungdomens vilda dar, Erik Selin.
Eller som Richard Bråse skriver: ”Svaret på exakt hur pressat Serneke varit kunde inte bli tydligare. Byggbolaget säljer halva prestigeprojektet Karlatornet för 25 000 kronor till Erik Selins fastighetsbolag Balder. En beskedlig investering som ska generera 600 Mkr till fastighetsbolagets ägare.”
På Realtid.se skriver Per Lindvall ”Detta säger något om Sernekes desperation av att ha någon större och stabilare att luta sig mot.”
Snårigt affärsupplägg
Den här typen av affärer är vanligtvis inte så enkel att se igenom för oss vanliga dödliga. Upplägget är snårigt. I korthet köper Balder in sig i halva Karlatornprojektet och garanterar tillsammans med Serneke och Nordea finansieringen för att bygga färdigt det som har marknadsförts som Nordens högsta hus med 600 bostadsrätter, hotell med 300 rum och stora kontorsytor.
Men affären innehåller även andra element till stora värden.
Serneke tar till exempel hela byggrisken. Balder får köpa stora byggrättigheter från Serneke och kan dessutom köpa in sig som ny storägare i bolaget till förmånligt pris.
Karlatornet är ett bygge för fem och en halv miljard. När det ska säljas efter färdigställandet räknar ägarna med att göra en vinst på minst miljarden.
Göteborgsandan finns i två versioner
Nätverken är ett trumfkort för näringslivet i Göteborg. En förhållandevis liten grupp människor stöter på varandra i olika sammanhang. Snackar lite sinsemellan om både det ena och det andra.
Ofta gör de affärer ihop. Särskilt om personkemin stämmer. Löser problem. Går från ord till handling. Inte så komplicerat, men ofta väldigt snabbt och produktivt.
Göteborgsandan, är det ord som används för det särskilda samförstånd som ibland glider över i en osund insynsskyddad värld. Särskilt när det är politiker inblandande, eller den trots allt mycket begränsade delen stadens tjänstemän som saknar omdöme.
Men den goda Göteborgsandan är något annat. Den bygger på förtroende, samverkan och snabbhet.
Den här affären kan förstås ses som ett exempel på detta.
Men den kan också tjäna som en påminnelse om att den enes nöd kan vara den andres lunch.
Hur som helst blir det fint att se byggkranarna röra på sig på Lindholmen igen. Vi ser alla fram mot den nya skylinen sedd från broarna över Södra och Norra Hamngatan.
Hisingen kommer inte att vara sig likt. Värdet av dynamisk stadsutveckling ska heller inte underskattas. Det är så vi ser det i Göteborg.