Göteborg saknar en vision som engagerar oss

Vart är Göteborg på väg? Vad vill vi åstadkomma med alla investeringar i infrastruktur, handlingsplaner, strategier och samverkansprojekt?

Jag frågade alla ledamöter i Göteborgs kommunstyrelse vad visionen är för Göteborg. Åtta politiker svarade. Av svaren att döma finns det ingen vision värd namnet.

I näringslivet är visionen för Göteborg en av de frågor som engagerar mest i det lokala perspektivet.

Nu senast, när jag skrev om dialogen mellan företagen och Göteborgs stad, fick jag flera läsarreaktioner på samma tema:

Vad finns det för vision för Göteborg egentligen?

Så jag ställde två frågor till de tretton politiker från åtta partier som är ordinarie ledamöter Göteborgs kommunstyrelse.

Fråga 1: Vad är Göteborgs nuvarande övergripande vision enligt din uppfattning? (kortfattat)

Fråga 2: Hur skulle du själv kortfattat vilja formulera hörnpelarna i en alternativ vision för Göteborg de kommande 10 åren?

Jag fick åtta svar, från sex partier.

Centerpartiet och Sverigedemokraterna brydde sig inte om att svara alls. Men de övriga gjorde ambitiösa försök att reda ut visionsfrågan.

Skillnad på slogan och vision

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) var bland de första. Hans svar på frågan om hur den nuvarande visionen ser ut, säger mycket om hur Göteborgs framtidsbild är formulerad på högsta politisk nivå:

En hållbar stad – öppen för världen”

Axel Josefson.

Denna formulering återkommer även på olika sätt i flera av de övriga politikernas svar.

Den har sitt ursprung i det stora genomgripande arbetet med Göteborgs stads kommunikationsstrategi 2014. Det var med detta sammanfattande budskap på övergripande nivå som kommunfullmäktige för sex år sedan beslutade hur Göteborg ska presentera sig utåt.

Men det är en slogan. Knappast en vision.

Och vänder du på formuleringen framstår den som tämligen intetsägande. Ingen vill väl ha ”En ohållbar stad ­– stängd för världen”?

I utvecklad form skrivs det så här:

I 400 år har Göteborg haft ansiktet vänt utåt – mot havet och världen. Stadens historia är unik och den präglar oss fortfarande. Mångfalden hos göteborgarna är idag större än någonsin. Den formar vår unika stadssjäl samtidigt som det är en utmaning att ta till vara denna rikedom.”

Den texten knyter an till stadens långa tradition av utrikeshandel och öppenhet för influenser från andra delar av världen.

Men den är också en kommentar till en nutid med stor inflyttning av människor från andra länder.

Ifrågasattes redan 2014

Under de åtta år som gått sedan meningen om staden som är öppen för världen skrevs har också debatten om migration förändrats radikalt. Det som då kanske sågs som en stor tillgång beskrivs nu allt oftare, rätt eller fel, som ett bekymmer.

Men formuleringen om den öppna staden ifrågasattes redan när den beslutades 2014. Inte minst inom näringslivet. Jag kommenterade den själv i en rapport som jag var med och gjorde på Västsvenska Handelskammarens uppdrag.

Rapporten Tron på Göteborg byggde på intervjuer med opinionsbildare inom politiken och näringslivet om bilden av Göteborg.

Så här skrev jag i rapporten, baserat på vad som sagts till mig under intervjuerna:

”Öppen för världen och tillåtande. Det är så Göteborg vill se på sig själv. Men verkligheten är tvärtom. En sluten, delad och självgod stad. Det går inte att lura sig till ett varumärke. Det är samma regler för städer som för människor, företag och politiska partier. Tyvärr stämmer inte Göteborgs budskap om sig själv med innehållet. Den öppna staden är präglad av slutna nätverk.”

Det går inte att lura sig till ett varumärke.

Varumärkesforskaren Eva Ossiansson gick ännu länge i intervjun jag gjorde med henne:

Det här med öppenhet och tolerans blir ju närmast ett hån mot bakgrund av allt som händer i stan. Det är inte ett problem för enbart Göteborg, att mentaliteten i landets näst största stad är exkluderande i stället för inkluderande. Introvert i stället för utåtriktad och nyfiken. Segregerad och kriminaliserad.”

Våra kommentarer togs inte emot väl på högsta tjänstemannanivå i staden, där arbetet med kommunikationsstrategin bedrivits och förankrats under lång tid.

“Det finns ingen vision”

Men formellt gäller budskapet fortfarande, även om de nuvarande toppolitikerna inte förefaller vara helt överens om det.

Vänsterpartiets kommunalråd Daniel Bernmar svarar så här på min fråga om den nuvarande visionen för Göteborg:

”Det finns ingen. Jag ser faktiskt inga tecken på vad jag skulle kunna skriva här. Under förra mandatperioden laborerade vi en hel del med begreppet “En hållbar stad öppen för världen”. Det tyckte jag var en sympatisk term som både innehöll historiska konnotationer och framtida visionsbilder som är positiva.”

Demokraternas kommunalråd Martin Wannholt och Jessica Blixt tvekar också:

Martin Wannholt.

”Det övergripande mantra som ständigt upprepas är ”Hållbar stad – öppen för världen”. Göteborg är en stad som säger sig arbeta för öppenhet, mångfald och jämlikhet och som satsar hårt på stadens utveckling och näringslivets tillväxt. Vi har dock svårt att få en klar bild av vad visionen innebär bortom de fina orden för tryggheten, välfärden, näringslivet eller göteborgarnas vardag.”

“Stadens stolta slogan och vision”

Miljöpartiets kommunalråd Karin Pleijel är dock trogen budskapet:

“Hållbar stad – öppen för världen” är stadens stolta slogan och vision. Den står för en hög ambition i hållbarhet och miljö, och signalerar att Göteborg varit porten mot havet – världen – sedan första spadtaget och vill fortsätta vara internationell.

Socialdemokraternas gruppledare och kommunalråd Jonas Attenius har en helt annan bild:

”I dagsläget finns ingen sammanhållen vision för Göteborg som samhälle. För Göteborg som kommun finns just nu bara en vision och det är att pressa kostnader för att hålla de ständigt stramare budgetramarna.”

Inte heller hans partikamrat Marina Johansson hittar någon vision:

Ärligt talat kan jag inte se någon övergripande vision, i synnerhet inte från kommunen och de styrande politikernas sida. Det fanns en kort tid under pandemins första månader då det åtminstone lät som att vi alla kunde samlas kring en insikt om att det får vara nog med underfinansierad och sönderprivatiserad välfärd. Tyvärr verkar de flesta redan ha glömt vilka sprickor pandemin blottat i välfärden.”

Liberalernas kommunalråd Axel Darvik formulerar egna ord om vad han uppfattar som den nuvarande visionen för Göteborg:

”En stad med fokus på hållbarhet utifrån den sociala och ekologiska dimensionen.”

Visionen ska skapa engagemang

Vad är då en vision, jämfört med en slogan? Vilken uppgift ska den ha, och vad bör den innehålla?

Enligt Svenska Akademins ordlista är vision en uppenbarelse eller framtidssyn. På det viset kan Hållbar stad – öppen för världen beskrivas som en sorts vision ­– ett önskat tillstånd på lång sikt. I stället för en nulägesbeskrivning.

Men jag tror att vi alla gärna lägger in mer i visionsbegreppet. Vi vill se ett mål beskrivet så att det skapar engagemang och framtidstro.

När John F Kennedy 12 september 1962 talade om ”en man på månen” samma årtionde var det en engagerande och kittlande vision.

Reklammannen Toomas Tartu, som är en av mina läsare med stort hjärta och engagemang för Göteborg, påminner om att staden för inte så länge sedan siktade på att bli Nordens ledande evenemangstad.

Det var en stolt vision, enkel att förstå och ta till sig. Och den hade bäring på mer än besöksnäringen. Stadsplanering, identitet, kultur, industri påverkades också.

– Evenemangsstaden blev ett mål som samlade hela näringslivet och skapade nya mötesplatser för människor, affärskontakter och nya projekt som skapade sysselsättning, säger Toomas Tartu.

Men med långbänken i de stora arenaprojekten tycks den visionen nu ha devalverats till den betydligt mesigare målsättningen att helst inte bli omsprungen av Stockholm som Sveriges ledande evenemangsstad.

Visionen ska vara ledstjärnan i allt som görs. Delmål, strategier och gemensamma ansträngningar siktar mot att förverkliga visionen. Den ska ena ett samhälle. Få människor att dra åt samma håll.

– Den ska vara så enkelt uttryckt att alla kan ta till sig visionen och känna stolthet över att vara en del av den. Det är en nödvändighet för en stad som vill attrahera och behålla unga människor. En stad är också ett varumärke som man vill identifiera sig med, säger Toomas Tartu.

Med det synsättet blir det ett ställningstagande – ett statement – för den som har möjlighet att välja sin stad.

Men visionen ska funka för alla människor. Inte bara de unga, välutbildade och mobila.

Komplext visionsbygge för en stad

I en hel stad blir därför visionsbygget oerhört komplext. Det är ingen enkel sak att formulera Göteborgs egen månlandning.

En vision för besöksnäringen kan inte vara en vision för hela näringslivet. Eller för en hel stad med alla dimensioner och ansvar.

Visioner har ofta politiskt och ideologiskt innehåll. Det gör frågan ännu mer komplex.

Visioner formuleras också ofta så högtravande att de blir löjliga. ”Världsledande” är sannolikt det mest uttjatade visionsordet i Göteborgsregionen.

För det finns en lång rad visionsdokument som beskriver vad Göteborg vill vara för stad inom olika områden. Och lika många programförklaringar, strategier och delstrategier för att nå målen.

Oftast beskrivs visionen som ”målbilder”.

De finns för stadens tyngsta områden. Näringslivsutveckling, besöksnäring, kultur, jämlikhet och klimatomställning.

I Göteborgs stads näringslivsstrategiska program var jag själv med och formulerade den övergripande ”målbilden” för hur Göteborg ska uppfattas 2035. Det var inget lätt jobb. Så här blev det:

”Göteborg är en internationell förebild för förmågan att samarbeta ­– i en miljö där människor utvecklas och trivs. Näringslivet har fullt stöd från staden och kan känna stolthet över att verka i en av världens mest nytänkande storstadsregioner.”

En av världens mest nytänkande storstadsregioner

Göteborg & Co:s program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 är just nu ute på remiss i reviderad form. Programmet innehåller en vision:

”Göteborg ska vara ett förstahandsval bland storstäderna i Europa genom att vara: En av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i, samt att besöka.”

I Göteborgs stads miljö- och klimatprogram finns en målbild:

”Göteborg ska ställa om till en ekologiskt hållbar stad till 2030. Det innebär att Göteborg ska vara en av världens mest progressiva städer när det kommer till att förebygga och åtgärda miljö- och klimatproblem. Våra barn och kommande generationer ska inte belastas med problem som vi själva kan lösa. Inte heller ska människor, djur och natur i andra länder behöva påverkas negativt av hur vi lever.”

Våra barn och kommande generationer ska inte belastas med problem som vi själva kan lösa

I år är det valrörelse på gång. Göteborgs ledande politiker behöver kliva fram och formulera sina egna engagerande framtidsbilder. Vart ska Göteborg vara på väg?

Det är en fantastisk möjlighet för en lokalpolitiker som vill ta en plats längst fram på scenen.

Kanske hittar de en slagkraftig vision i gränssnittet mellan nytänkande och innovativt näringsliv, klimatomställningen, stadsbyggnad, energianvändning, digitalisering och öppenhet för samarbeten och kompetensutbyten.

Kanske hittar de några förlösande ord som får göteborgarna att räta på ryggarna och förstå den långsiktiga meningen med alla stadens satsningar.

Kanske förmår de att frigöra sig från floskler och tomma fraser.

Men än så länge famlar politikerna. Så här svarar de på min andra fråga, om vilka hörnpelare de vill bygga sin egen vision för Göteborg på (jag har kortat svaren något):

Axel Josefson (M):

”En stad där alla har möjlighet att växa.”

”För mig är det viktigt att vi (samhället) skapar så bra förutsättningar som möjligt att för alla att kunna skapa de liv som man vill ha. Det handlar om att ha hög kvalitet i välfärdsuppdragen, hushålla med skattepengarna, ge människor valfrihet och trygghet. Vi behöver också skapa bra förutsättningar för företag att etablera sig och kunna växa samt kunna skapa jobb åt göteborgarna”

Axel Darvik (L):

Den lilla och snabbfotade småstaden.” (Jag utgår från att det är ett skrivfel här, och att han menar den ”lilla snabbfotade storstaden”.)

”…där vi alla tar ansvar för en hållbar utveckling. En stad som genom samarbeten är ledande i världen när det kommer till forskning och innovationer.”

Marina Johansson (S):

”Ett tryggt Göteborg med trygga gator och en trygg välfärd.”

En bra vård, skola och omsorg är det bästa verktyg vi har för att se till att alla, vilken bakgrund eller samhällsposition man än må ha, kan färdas tryggt igenom livet.”

Martin Wannholt och Jessica Blixt (D):

”En trygg och säkert stad där människor kan leva, bo och arbeta – en vacker stad att älska och vara stolta över.”

”Göteborg ska erbjuda Sveriges bästa välfärd. Här ska finnas förskola, skola, högre utbildning, arbetstillfällen, fritidsaktiviteter, kultur, idrott, vård och omsorg av god kvalitet för livets alla skeden. Samtidig har parallellsamhällen, kriminella gäng, extremism och hederskultur med besked pressats tillbaka. Alla göteborgare ska kunna känna sig trygga och ges förutsättningar för ett gott liv.”

Karin Pleijel (MP):

”Hållbar stad – öppen för världen”.

”Hållbar stad i framkant med den internationella prägeln som dagens vision ovan signalerar, stämmer väl med min vision för Göteborg de kommande 10 åren. En stad som tydligt är för människor, för mångfald, utan segregation, med mindre stress och buller, rikt på kreativitet, folk- och kulturliv. En stad där grönskan och vattnet finns nära. Där industrins produkter baseras på återvinning och förnybar energi. En välmående stad där tempot är mänskligt och där det är gött att leva kort och gott!”

Daniel Bernmar (V):

”En ledande stad i världen för hållbar utveckling.”

”Vi ska vara en steg före i utvecklingen av framtidens gröna giv. Göteborg ska präglas av att all utveckling ska inriktas mot jämlikhet och jämställdhet. I Göteborg hjälps vi åt att minska klyftorna. Vi ska tillsammans bygga det starka välfärdssamhället där alla göteborgare kan lita på att de får den välfärd de förtjänar.”

Jonas Attenius (S): 

Jonas Attenius.

”Alla ska kunna leva ett gott liv.”

”Det kan låta självklart, för att inte säga banalt, men det betyder väldigt olika saker beroende på vem du frågar. För högern handlar det om att individen ska kunna göra en klassresa. Enskilda arbetare ska kunna bli medelklass. Klassresor i all ära, men även vanliga knegare förtjänar att leva gott på sitt arbete. Utan arbetare – ingen samhällsutveckling.”

Ett gott liv för alla? Jo tack, det är väl självklart. Det sa ju redan Galenskaparna och After Shave.

En ledande stad i världen för hållbar utveckling? Vilken stad vill inte vara det?

En vacker stad att älska och vara stolt över? Personligen är jag redan stolt och känner kärlek.

Ett tryggt Göteborg? Det är väl ändå en grundnivå?

Liten och snabbfotad? Inte så engagerande kanske?

Möjlighet för alla att växa? Allt annat är väl oacceptabelt?

Högre än så måste ni kunna lägga ribban, politiker.

Eller som Toomas Tartu säger:

– En trygg stad är bara en hygienfaktor. När New York presenterade sin nolltolerans för kriminalitet – den säkraste staden i världen – då var det en vision.

2 tankar på “Göteborg saknar en vision som engagerar oss

  1. Det är inte så konstigt att det finns en så splittrad bild, då visionen om en öppen stad är så blek att den inte riktigt fäster. Att vara hållbar är ett tänkesätt som jag tror vi alla redan har med oss på något sätt och blir mer ett sätt att vara än en vision. I stället blir det visioner från respektive parti, som ofta utgår från ett närliggande problem eller bekymmer som man vill lösa eller markera hur man står i just den frågan. Nej en vision är något mycket större och blir då svårare att formulera. Oavsett vilken bild som målas upp, kommer vi nog alla att se olika lösningar som vi tycker leder fram till visionen. Ett tydligt exempel på detta är Västsvenska paketet, varav Västlänken sticker ut. Där måste ju ha funnits en vision som man vill nå fram till när en sådan stor satsning klubbades igenom. Så här skriver Göteborgs stad, ”För att skapa en attraktiv och hållbart växande region behövs ett utbyggt och mer hållbart transportsystem….” Här fanns idén med i några få ord och som de flesta verkar ha varit med på eftersom det blev ett beslut. Att inte alla hade exakt samma bild i vad som skulle göras eller tyckte om alla delar, så kommer det nog alltid att vara.
    Men bilden/visionen om en attraktiv och hållbart växande region ledde ändå fram till att något betydelsefullt skapades, som kommer att påverka oss för lång tid framöver.
    Det denna typ av visioner som samlar och enar staden. Det är händelser och aktiviteter likt denna stora omställning som lockar investerare och kompetens utifrån, men ser även till att kompetensen stannar kvar och utvecklar vår stad. Vem vill inte vara med där det händer.

  2. Kenny,

    Intressanta svar från våra politiker, på så vis att det är högtravande och innehåller en tendens till storhetsvansinne. Ord som ledande i världen på en del punkter samt “storstad” visar på en syn på sig själv som viktigare än den många gånger är.

    Göteborg är ingen storstad, även om man som en del räknar in hela Västra Götalandsregionen. Det är bara att se hur många städer i Europa som är större. Vi skall sluta jämföra oss med Berlin, Rom, London eller Paris. Då skulle många frågor få ett annat perspektiv.

    De företag som verkar i området är här trotts kommunens agerande.

    Jag skulle önska mig ett fokus på de kommunala uppgifterna! Det är ett tillräckligt stort uppdrag för alla kommuner att sköta, det märks tydligt under pandemin.

    Vi har en spännande valrörelse framför oss! Jag har funderat på varför politikerna inte bedriver “valrörelse” på ett tydligt vis hela tiden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.