Trist att Leif Mannerström tvingas ställa in sin 80-årsresa. Och vi lider med artisten Jennifer Johansson som riskerar att bli av med jobbet i Stena Lines jättevarsel.
Allt enligt Göteborg-Posten en vanlig utgivningsdag mitt i viruskrisen.
Visst, det finns en mer klassisk nyhetstext om stenavarslet också. Den bygger på vad Sten Line själva berättar.
Och på webben rapporteras Volvos dramatiska beslut att stänga lastbilsfabriken i Tuve två veckor.
Men hur i hela världen kan Göteborgs största lokaltidning svika sina läsare så när det gäller krisens effekter på jobb, samhällsekonomi, privatekonomi och näringsliv.
Istället för ett obegripligt feltajmat jättegräv om någon sorts skandal med en professors kinakontakter borde GP förstås den senaste veckan lagt allt krut på krisjournalistiken.
Vi befinner oss ju mitt i det största nyhetsskeendet sedan andra världskriget. Med oöverblickbara återverkningar på människors hälsa, ekonomi och våra samhällsstrukturer.
Det finns förstås massor med helt nödvändig journalistik att göra just nu. I Göteborg finns dessutom journalistiska vinklar som har ett mycket stort nationellt allmänintresse. Här finns nationens ekonomiska motor i form av globala företag med enorm betydelse för Sveriges utrikeshandel.
SKF, Volvo-bolagen, Getinge (som nu påpassligt skalar upp produktionen av respiratorer), de stora handelshusen, Göteborg hamn, med flera. Alla har förstås värdefull information om vad som håller på att hända med världens, Sveriges och medborgarnas ekonomi och välstånd.
Så mycket intressant journalistik som ligger och väntar vid sidan om vårdens våndor och människors oro. Jag blir galen.
Citybutikerna. Köpcentra som Frölunda Torg, Allum och Nordstan (jo, det finns en text på webben nu, tack!). Den stora Svenska Mässan-koncernen med hotellskraporna, konferenserna och mässorna. Resenäringen. Landvetter flygplats. De stora logistik- och fraktbolagen som Schenker. Volvoägaren Geely.
Jösses! Kom igen nu GP, och för all del även andra medier. Hur går det med jobben? Hur stor blir varselvågen? Finns det något ljus i tunneln? Hur går det med bankernas kreditrisker? Blir det tvärstopp på bostadsmarknaden? Hur planerar fordonsindustrins underleverantörer?
För att inte tala om alla enpersonersföretag. Nagelstudios, frisörer, kulturjobbare, reklamkonsulter med mera med mera.
Vad det blir för följdverkningar när Volvokoncernens orderböcker töms lärde vi oss under finanskrisen. När åkerier över hela världen avbeställer sina nya lastbilar slår det direkt och mycket hårt mot jobben i Göteborg.
Nu behöver vi få analyser och kommentarer om hur de olika gigantiska stimulans- och stödpaketen och regeländringar från regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen denna gång eventuellt kan motverka varsel och kompetenstapp.
Dags att kraftsamla med ”riktig journalistik som gör skillnad.”
Och se för all del till att kritiskt granska de insatser som görs med utgångspunkt från företagens egen mycket krassa verklighet.
En småföretagare som i ett slag har förlorat alla sina kunder, hela sin omsättning, all sin personal i ett varsel och allt sitt framtidshopp har sannolikt svårt att förstå hur räddningen ligger i de olika paket som hittills presenterats.
Staten tar karensdagen och de två sjuklöneveckorna. Fint, men det ger inga nya kunder eller ersätter förlorade intäkter.
Företaget kan låna från sitt skattekonto, det vill säga skjuta upp inbetalningen av skatt. Fint, men ett lån ska alltid betalas tillbaka.
Staten står för halva lönekostnaden vid korttidsvarsel. Fint, men ett företag helt utan intäkter har inte råd med andra halvan heller.
Riksbanken erbjuder bankerna ”gratispengar” för att låna ut till företag med likviditetsproblem. Fint, men ett lån är ett lån, och företag som har förlorat alla sina kunder är inte en aptitlig kreditrisk för de allra flesta banker.
Det finns en del saker att titta närmare på, kära journalister. Och ni borde ha kommit ur startgroparna för länge sedan.
Jag tycker att de så kallade ”analyserna” som levereras av dagens mediebolag framför allt handlar om spekulationer, gärna vinklade för största möjliga spridning på nätet. Det blir också allt vanligare att media låter ”experter” (gärna forskare i nationalekonomi, som mer liknar religion än vetenskap) framträda för att recensera olika åtgärder.
Men det ändrar ingenting i sak – det är fortfarande spekulationer. Är de dessutom vinklade för maximalt genomslag i bruset gör det saken etter värre.
Jag är fullständigt övertygad om att det kommer att komma
1) Ett journalistiskt drev mot regeringens stödåtgärder, och
2) Ett journalistiskt drev mot Anders Tegnell och Smittskyddsinstitutet.
Detta kommer att leda till att åtgärderna ”utreds” av en eller flera ”experter”, och sedan kommer drevet att gå mot de ansvariga. Vi kan mycket väl snart komma att se en personförföljelse i klass med den vidriga behandlingen av Lars Danielsson i samband med tsunamikatastrofen 2004.
Jag har i princip tappat hoppet om journalistiken.
”Hur går det med jobben? Hur stor blir varselvågen? Finns det något ljus i tunneln? Hur går det med bankernas kreditrisker? Blir det tvärstopp på bostadsmarknaden?”
Skärpning nu. Varför skulle man spekulera och ytterligare lägga lök på laxen? Varför sprida panik? Det blir inget annat än spekulationer och de är tidningarna fulla av redan nu.
Vi som arbetar försöker få samhället att fungera hyggligt normalt, vi har inget behov av fler gissningar.
Det är en reflektion som jag har stor förståelse för. Gissningar, spekulationer och panikspridning är inte rätt väg att gå. Men dramatiska nyheter behöver sättas in i ett sammanhang. När Sveriges största företag stänger sina fabriker, varav en råkar ligga i Göteborg, vill jag att medierna ger mig kunniga kommentarer om vad det kan tänkas leda till. Det kanske rent av kommer att lugna mig, och till exempel förhindra en tvärnit på bostadsmarknaden. Kunnig analys av läget, med kommentarer från människor som både förstår sig på de globala förutsättningarna för fordonsindustrin och effekterna av de olika stödpaket som nu introduceras, jämfört med läget när finanskrisen slog till, är något som jag skulle uppskatta.Jag kan tänka mig att även tusentals Volvoanställda och deras familjer, samt mängder med leverantörer och tjänsteföretag som är beroende av bolaget också törstar efter sådan journalistik. I slutet av sin långa nyhetstext om Volvostoppet har GP nu ansatser till sådan analys. Jag hoppas verkligen på mer och vet att de har kompetenta reportrar som kan göra detta.
Hear, hear!
Precis de här kraven kan man ställa på en tidning som vill räknas nationellt, men också den tidning göteborgarna alltid hoppas på.
Tyvärr har GP gjort oss besvikna alltför många gånger under rätt många år nu och det du beskriver här, Kenny, är som ett lackmustest på dagens redaktionella förmåga.