10 tips när du får oväntat besök

Texten om 10 enkla sätt att reta upp en journalist blev lite av en kioskvältare, som vi sa på den tiden det fanns riktiga kvällstidningar. På allmän begäran (tack Ylva M Andersson) kommer därför motsvarande råd om hur man bäst retar en kommunikatör.

Ibland får man oväntat besök. Som när en kommunikatör och en journalist möts utan verktyg för att riktigt förstå varandra. Det kan bli en dramatisk historia.

Ibland är det proffs som rört sig över yrkesgränserna och lärt känna varandras förutsättningar och svagheter.

Men om du är journalist och aldrig jobbat på en kommunikationsavdelning kan det här vara grejer som är bra att känna till.

Några av råden är också användbara för dig som arbetar i ett företag eller organisation och inte riktigt vill förstå dig på dina kollegor på kommunikationsavdelningen.

Så här får du kommunikatören att bli svart i ögonen:

1)

Förväxla yrket kommunikatör med rollen manipulatör.

Reaktion du bör förvänta dig:

Det här nog det mest provocerande jag kan tänka mig i den här genren.

Förväxlingen förekommer inte bara på redaktioner utan ibland också i den politiska vulgärdebatten.

Det finns verkligen inslag av manipulation i vissa delar av den samhällssektor som går under det breda och otydliga begreppet kommunikationsbranschen. Men det är liksom ingen som sticker under stol med det.

Lobbyism bedrivs för att påverka.

Krishantering kan ibland ha en strategi för att leda bort intresset från det som verkligen borde vara i fokus (det kallas spinn, och jag ogillar det starkt).

PR går ut på att skapa positivt intresse för en uppdragsgivares agenda.

Reklam syftar till att stärka varumärken och sälja prylar och tjänster.

Men kommunikatörer ser i allmänhet som sin uppgift att hjälpa till. Berätta viktiga saker på ett enkelt och begripligt sätt. Ge service. Förtydliga istället för att förvirra.

Det är bra grejer som förbättrar våra liv.

Och det är bra för varumärken som byggs på goda värderingar.

2)

Lev kvar i tron att alla kommunikatörer bara finns till för dig som journalist.

Reaktion du bör förvänta dig:

Vem tror du att du är? Hertigen av Jämtland?

Media är viktiga mojänger och ska ha bra service. Men inte tusan sitter myndighetens presschef på sin stol och väntar på att en reporter ska ringa och begära ut femtusentrehundrasjutiofem mejl som innehåller orden bilar och Kina under de senaste fem åren.

På studs. Eller i varje fall inom tre dygn. Helst utan sekretessgranskning.

Vissa kommunikatörer är presskontakter och ska ha hög tillgänglighet och servicenivå. Men det är verkligen inte allt de gör på jobbet.

Offentlighetsprincipen är helig och allmänna handlingar ska expedieras skyndsamt. Men standbytid ingår inte i arbetsbeskrivningen.

3)

Missta dig på vad en kommunikatör verkligen jobbar med.

Reaktion du bör förvänta dig:

Hoppsan, hur är det med allmänbildningen?

Jag vet inte om det finns en sämre beskrivande yrkestitel än just kommunikatör. En charkuterist, en journalist, en vägochvattenspecialist, en receptionist, en frisör – det är ändå ganska solklart jämfört med vad en kommunikatör gör.

Nej, de jobbar inte bara med mediekontakter.

Nej, de jobbar inte bara med det skrivna ordet.

Nej, de är inte bara sociala medieexperter, influerare, filmare, fotografer, reklamare, PR-specialister, eventarrangörer, moderatorer, varumärkesbyggare, grafiska formgivare, webbredaktörer, butikskonceptutvecklare, marknadskoordinatörer, kundtjänstmedarbetare och så vidare.

Nu har jag bara räknat upp en bråkdel av alla möjliga uppgifter som brukar ligga i den grupp som enligt vulgärdebatten är den överdimensionerade yrkesgruppen kommunikatör.

Det finns många fler, betydligt fler, arbetsuppgifter som kräver kommunikatörskompetens – än vad en genomsnittlig allmänreporter kan föreställa sig.

Alla de här funktionerna i den mångfacetterade kommunikationsbranscher kräver dessutom sina välutbildade och specialbegåvade specialister.

Journalister, däremot, är oftast generalister.

4)

Påstå bestämt att alla bara behöver säga som det är – mellanhänder behövs inte

Reaktion du bör förvänta dig:

Jag förstår vad du menar. Men förstår inte hur du kan mena det?

En bra princip är alltid att säga som det är. Alla medarbetare i de allra flesta organisationer behöver och förväntas kommunicera på ett öppet och rakt sätt.

Öppnar du munnen i ett sammanhang där du förknippas med din arbetsgivares varumärke är du i någon mening också en kommunikatör.

Men alla har verkligen inte förmågan att uttrycka raka och tydliga budskap.

Som journalist vill man alltid ha citaten direkt ur hästens mun. Hästen behöver dock ofta hjälp med att tänka igenom sina formuleringar, för att inte skapa oreda bland anställda, kunder, ägare och samarbetspartners.

Det ska förstås helst inte göras fem minuter före intervjun, utan under en kontinuerlig process som skapar trygghet både för hästen och den övriga organisationen.

Hästen är oftast heller ingen hejare på att formulera sig slagkraftigt i sociala medier, skriva fungerande pressmeddelanden, sätta ord på en engagerande vision, skapa en presentation som inte ser ut som hämtad från en föreläsning på Kunskapskanalen – eller förstå vilket behov en nyhetsredaktion har av fakta och kontakter.

5)

Kom med svepande påståenden om att ”det finns för många kommunikatörer”.

Reaktion du bör förvänta dig:

Nu hörde jag nog inte riktigt vad du sa?

Det är sant att det finns rätt många kommunikatörer. Av olika typ. Det är en växande yrkesgrupp. Det skulle behövas lite fler kommunikatörer som också är riktigt bra på att kommunicera. Det är min erfarenhet. Men det finns inte för mycket kommunikation i vårt samhälle. Tvärtom.

Se bara på Folkhälsomyndighetens svårigheter i att förklara skillnaden mellan restriktion, rekommendation och – kanske – realisationsrestriktion. En skicklig kommunikatör i främsta linjen hade gjort nytta där.

6)

Uppträd som att du själv är en av alla experter på kommunikation.

Reaktion du bör förvänta dig:

Skulle inte tro det.

Är du journalist? Då är det här ingen pekpinne riktad mot dig. Men det kan vara intressant att veta att jag nog aldrig varit på ett enda möte i offentlig sektor där ordet kommunikation inte har nämnts. Och då påfallande ofta i samband med problemlösning.

Men det är en pinsam övertro på kommunikationens möjligheter.

Kommunikation löser inte problem.

Människor räknar fel, gör fel, luras och ställs inför situationer skapade genom en serie händelser svåra att kontrollera och förutse.

Bättre än att förlita sig till kommunikatörens imaginära trollspö för att bli av med problem, är att undvika att skapa dem. Bäst är att inte göra fel och vara omsorgsfull i sina värderingar. Att ha kontroll på sina grejer.

Näst bäst är att stå för de fel som görs.

Tiga är inte guld.

Men tala är ett grundämne med beteckningen Ag i det periodiska systemet.

En annan aspekt på just denna punkt är att det kanske aldrig någonsin på något som helst annat kompetensområde funnits så många helt outbildade och oerfarna experter. Uppstår svårigheter blir alla i ledningsgruppen plötsligt kommunikationsstrateger – på samma meriter som när professorer i klinisk bakteriologi plötsligt blir medieexperter på virologi och pandemier.

7)

Citera medvetet fel – för att det stärker din egen vinkel/hypotes.

Reaktion du bör förvänta dig:

Ilska, uppgivenhet, misstro.

Japp, nu är vi tillbaka och läxar upp nyhetsdesken igen.

Men så här gör väl ingen hederlig och kompetent journalist? Jag är ledsen att behöva säga det, men friserade citat förekommer. I en tidning nära dig.

Annat i den genren som tyvärr också förekommer:

Citat utelämnas för att de skulle nyansera vinkeln lite väl mycket.

Detta är en bra metod för alla reportrar som vill sabotera sitt eget varumärke.

8)

Betrakta tidigare journalistkollegor som bytt till ”den mörka sidan” som prostituerade.

Reaktion du bör förvänta dig:

Trött blick och djup suck.

Det är kanske inte alls så att de övergett den enda sanna läran och det enda rättfärdiga levernet och nu säljer sina själar i en vägkorsning i Mississippi för smutsiga penningar – eller i utbyte mot kunskap om hur man bäst får en Gibson Les Paul att gråta.

Det är kanske bara ljusare, trevligare och mer intressant på andra sidan gränsen.

9)

Var nedlåtande mot nyhetstipsare.

Reaktion du bör förvänta dig:

Oberörd min och kommentarer bakom din rygg.

Ring inte oss, vi ringer dig. Kanske. Om vi skulle behöva dig. Om vi får tid. För det är mycket som händer nu.

Så där kan det faktiskt låta i kontakter mellan en kommunikatör och en normalupptagen nyhetsredaktör.

Nyhetstipsare har ofta en agenda. Det vet alla journalister, och det får man leva med och försöka se igenom. Nyhetstips är ofta även totalt ointressanta. Av flera skäl. Läs mer om den saken i 10 enkla sätt att reta upp en journalist.

Men, kliv ned från den höga hästen, sänk näsan mot horisonten, mjuka upp överläppen och sluta spela huvudrollen i ett avsnitt av 70-talslångköraren Herrskap och tjänstefolk.

Tipsare och tips är för reporten vad en frisk sydvästan är för en havsbaserad vindkraftspark. Som vad regn är för vårens grönska. Som vad viruset är för vaccinet.

10)

Utgå från att kommunikatören behöver dig mer än du behöver kommunikatören.

Reaktion du bör förvänta dig:

Vem är du?

Det fanns en tid, för inte så länge sedan, när företag som sökte efter PR och positiv uppmärksamhet såg som höjden av framgång att ”få in en artikel” i en tidning.

Alla som följer mig vet hur högt jag värderar de traditionella journalistiska kanalerna, men det finns sannerligen en mängd alternativ numera.

Alla företag och organisationer med självaktning har byggt upp egna kanaler med innehåll som är värdefullt för målgrupperna. De vet hur de skapar spridning. De har ett strategiskt förhållningssätt till kvalitetsbegreppet – som skiljer sig en hel del från hur en tidningsredaktion resonerar.

”Gammelmedia” (som jag avskyr det ordet…) är inte högst på listan när unga snabbväxande innovativa bolag söker strålkastarljuset. Det finns bättre metoder.

Monopol eller oligopol på mediemarknaden har inte funnits sedan 68:e och sista avsnittet av Herrskap och tjänstefolk gick i repris för sista gången, och Downtown Abbey tog vid i ”rutan”.

Slutligen, får du ett oväntat besök, en Stenafärja på balkongen, en kommunikatör på redaktionen, en journalist utanför vd:s bostad. Sätt på kaffet, och resonera om saker och ting.