10 stora grejer att ha koll på i Göteborgs näringsliv

Det är en blåsig vinter på västkusten; den del av Sverige som New York Times just satt upp på listan över 52 platser verkligen värda ett besök 2020. Vind i seglen? Ja, då gäller det att vara duktig på att kryssa. För här är tio lömska grund som det västsvenska näringslivet bör undvika.

1) Brexit

Formerna för Storbritanniens utträde är spikade, och skilsmässan är ett faktum. Men nu har EU och Storbritannien mindre än ett år på sig att förhandla fram ett avtal om de framtida handelsrelationerna. Det är extremt kort om tid, och alla risker för nya låsningar finns kvar.

Storbritannien är Göteborgsregionens femte största exportmarknad. Relationerna mellan det Lilla London och det Stora originalet, är gamla, goda och lika tidlösa som en klassisk pubinredning. Men juridik är juridik, förhandlingar är förhandlingar och Boris är BoJoh.

Avtalet blir viktigt för det västsvenska näringslivet.

2) Trumps twittertumme

För eller emot, alla kan nog ändå vara överens om att oförutsägbar är ett för svagt ord för att rättvist beskriva den nuvarande amerikanska presidentens personlighet.

Valåret 2020 kommer utspelen sannolikt ännu tätare än de gjort hittills. Vad Trumps beslut, eller infall, betyder för världens säkerhet har vi ett par färska och groteska exempel på.

Men han skapar också stor osäkerhet om globala varuflöden, västsvensk export och industrins energipriser.

3) Volvo Cars framtid

Personbilstillverkaren i Torslanda är Sveriges näst största företag. Bara ”det andra volvobolaget” är större. Därför är Volvo Cars framtid av största betydelse för både Göteborgsregionen och hela nationen.

De senaste åren har vi sett en formidabel uppryckning av bolaget som på den tiden det gick under namnet Volvo Personvagnar, och halvhjärtat styrdes från Detroit, i slow motion var på väg mot avgrunden, bergväggen eller ett dike fullt med livsfarlig sprängsten.

Sedan kom de kinesiska pengarna, den kinesiska marknaden och de kinesiska ägarna som satte nya offensiva mål för det svenskaste av alla svenska varumärken (vid sidan av de fyra versalerna från Älmhult).

Volvo Cars har storsatsat i Göteborg, i Kina och i USA. Volymerna har ökat kraftigt, försäljningsrekorden slaktats, marknadsandelar vunnits.

Men läget är inte så stabilt som man kanske skulle kunna tro.

Senaste året har lönsamheten fallit på ett oroväckande sätt, trots draghjälp av den svaga kronan. En orsak är avmattningen i kinesisk ekonomi och prispress på den största marknaden.

Planerna på börsnotering har skjutits upp vid ett par tillfällen.

Bolaget är mitt inne i ett teknikskifte, där det gäller att göra rätt vägval och att använda krympande vinster till rätt saker.

Prognoserna för när bilarna ska bli självkörande har spruckit. Det lär dröja innan den visionen blir verklighet, bland annat för att komplicerade juridiska frågor måste få en lösning.

Stora framtidsbeslut måste tas om vart Volvo Cars nästa utvecklingskliv ska styras. Var ska investeringarna göras, blir det en fortsatt förstärkning av Göteborgs position som bolagets bas för forskning och utveckling, eller betraktas förutsättningarna som bättre i någon annan del av världen?

Till detta kommer osäkerheten om villkoren i de brittiska handelsrelationerna och Trumps fortfarande överhängande hot om tullar för att göra importvaror från EU mindre konkurrenskraftiga på den amerikanska marknaden. Även om tullar på just europeiska bilar för närvarande inte verkar ligga på bordet.

4) Kina

En ambassadör som nog aldrig har sett en klassisk läggmatch i bordtennis (en gång i tiden kallad pingpongdiplomati ), som aldrig setts le offentligt och högst ocharmigt läxar upp statsråd, journalister eller andra svenska medborgare som råkar ta orden ”mänskliga rättigheter” i sina munnar.

Nej, relationerna mellan Kina och Sverige är inte på topp. Vi behöver inte gå in på varför, men kan konstatera att de politiska spänningarna också spiller över på de kommersiella relationerna – och på näringslivet i Göteborg.

De kinesiska ambitionerna med investeringar i svensk och annan europeisk högteknologisk industri, och infrastruktur, ifrågasätts från ett strategiskt och geopolitiskt perspektiv. Då påverkas viktiga intressen i Göteborgsregionens näringsliv.

Debatten har bara börjat. Den handlar om Kinas verkliga avsikter, och om vad man tillåts säga eller diskutera – till och med i Sverige.

Det kommer att skapa tilltagande oro även i de svenska företag där ledningen rapporterar till kinesiska ägare.

Volvoägaren Geely har precis öppnat upp sitt europeiska innovationscenter på Lindholmen och kallar Göteborg för ”sitt andra hem”. Där är man känsliga för, för att inte säga helt oförstående till, kritik som ifrågasätter de uppriktiga ambitionerna med satsningen. Sett genom företagsledningens ögon har de gått in i ett stort åtagande för att långsiktigt bidra till Göteborgs utveckling.

Ericssonutmanaren Huawei ifrågasätts ur ett nationellt säkerhetsperspektiv både i USA och Europa. Bolaget har en stor forskningsenhet i Gårda i Göteborg. Där har viktiga delar av Huaweis 5G-lösningar tagits fram. Nu har man redan gått vidare till 6G.

Och apropå Volvo Cars finns det en tydlig inriktning mot ett ökat samarbete under Geelyhatten. Blir Volvo mindre svenskt för det? Knappast. Men frågorna kommer att ställas.

Hur skulle Göteborg klara sig utan de kinesiska investeringarna i forskning och utveckling? Inte så bra.

Med den draghjälpen har Göteborgsregionen klivit upp som ett av Europas ledande utvecklingscenter för mobilitet, elektrifierade transporter och uppkopplade fordon.

Det är ett känsligt läge.

5) Fastighetsmarknaden

Det är verkligen högtryck på Göteborgsregionens bygg- och fastighetsmarknad. Hetast är alla de stora infrastrukturprojekten som redan pågår eller planeras.

Men även kontorsmarknaden är glödhet. Särskilt på Lindholmen, där varenda ledig kvadratmeter sugs upp av byggare, fastighetsutvecklare och hyresgäster som vill vara en del av allt som händer i ett av Europas hetaste kompetenskluster.

Även bostadsaktörerna drar till Lindholmen där en unikt attraktiv stadsmiljö håller på att ta form.

Hur går det då för den mest profilerade av alla bostadsbyggarna på Hisingens södra strand, Serneke? Den frågan ställer vi oss alla sedan lång tid tillbaka.

Kanske kommer det utlovade pressmeddelandet om storaffären med den internationella investeraren som köper in sig i Karlatornet. Vilken timme, dag, vecka eller månad som helst.

Eller också gör det inte det.

Då ligger Serneke risigt till. Fallhöjden är hög, trots att tornet än så länge inte är högre än ett vanligt landshövdingehus. Och det här är en stad där realister fortfarande minns vilka krafter som sätts i rörelser när fastighetsbolag får sprickor i fasaden.

6) Lokalpolitiken

Storstaden Göteborg leds med ett svagt politiskt mandat. Alliansen har ingen enkel situation, och oppositionens tre block gör självklart vad de kan för att göra livet surt för kommunstyrelsens ordförande. Sådana är spelets regler.

Men samtidigt behövs politisk kraftsamling för att ta sig an några av stadens stora problem – och för att komma framåt i flera av de stora utvecklingsprojekten. Det tar många år från beslut och planering till genomförande av arenor, infrastruktur och nya bostadsområden.

Tempoförlust, eller rent av politisk handlingsförlamning, är också en av näringslivets största risker.

7) Ericssons framtid

Grejerna blir uppkopplade på allvar, snackar med varandra på riktigt och gör det möjligt att köra en hjullastare i ett grustag från en virtuell styrhytt på ett kontor.

Det börjar bli hyfsat konkret vad de håller på med i den där byggnaden längst ut på Lindholmspiren.

Betydelsen av Ericssons anläggning i Göteborg kan inte överskattas. Inte för börsbolaget självt, inte för Göteborgsregionens position inom mobilitet – och inte för nationen Sverige.

Därför finns det anledning att hålla koll på vart Ericsson tar vägen. Börsutveckling, ägande, marknadsandelar, lönsamhet – och affärsetik.

8) Life science

Så väldigt många regioner runt om i världen tävlar om positionen ”världsledande” på området life science. Göteborgsregionen är inget undantag. Det finns verkligen goda skäl till optimism.

Vården och life science-branschen går igenom ett paradigmskifte. Digitalisering, AI, dataanalys och uppkopplade enheter spelar stor roll i förändringen. Det är grejer som den här regionen råkar vara väldigt bra på.

En annan stark trend är att branscherna går ihop. Mobilitet/fordon, it, telekom, vård, akademisk forskning och life science. Allt det där råkar finnas här. Liksom en öppen innovationskultur.

Men det finns också en frustration över att tempot i omställningen är för lågt. Riskkapitalfolket drar sig för att satsa på startupbolag som har den offentliga vården som målgrupp. Risken bedöms som för stor.

Ändå är det just den typen av nytänkande vården verkligen behöver.

Vill du veta mer rekommenderar jag Sahlgrenska Science Parks rapport The Future of Health, som jag själv var med och tog fram.

9) Företagsklimatet

Say no more… mer än att Göteborgs stads nya EU-prisade näringslivsstrategiska program faktiskt kan få betydelse.

Jag hjälpte till med att formulera den övergripande målbilden fram till 2035:

Göteborg är en internationell förebild för förmågan att samarbeta – i en miljö där människor utvecklas och trivs. Näringslivet har fullt stöd från staden och kan känna stolthet över att verka i en av världens mest nytänkande storstadsregioner.”

Men sedan gäller det att hantera frågor om bygglov, p-platser och annan kommunal vardagsservice på bästa sätt också.

10) Media

På den här punkten ska jag inte bli långrandig. Men tro inte att medias kris är över, bara för att Stampen fått nya ägare och Peter Hjörnes jättevilla ovanför Götaplatsen såldes till rekordpris.

Jag brukar räkna annonser i papper och på nätet, och blir skrämd av hur snabbt det går att göra det.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.